Tack Rolf för dina kloka ord! (dessa kan man hitta i kommentarsfältet till inlägget som heter: Hur bygger vi relationer?)
Vi tycker precis som du att det är viktigt att reflektera kring hur vi bemöter varandra och vart samtal leder oss. Är vi duktiga på att vara intresserade och lyfta frågor vidare? Vi är kanske goda lyssnare och vill bekräfta varandra, men glömmer vi att gå steget vidare? Här lyfter Rolf en viktig aspekt - att vi ska ställa frågor som sätter fokus på framtiden.
Vi håller med Rolf om att vi måste bli bättre på att ställa frågor som just utmanar och är framtidsinriktade som t.ex. "Hur vill du att det ska vara?", "Vad kan du göra annorlunda?" och "Vad kan du påverka och förändra i den här situationen?" Sådana frågor leder till ett lösningsfokuserat tänkande. Ett sådant tänkande gör att det händer något. En process startas och vi kan gå vidare för att förändra.
Vi tror att många av oss har för lite av den sortens samtal? Vi vet att tidspressen är stor och att många känner att de inte har tid att sitta ner och lyssna på varandra. Reflektion och utvärderande tankar får ofta stå tillbaka för det som är just för stunden. Det kan hindra oss från att komma vidare och hitta nya vägar.
Det är viktigt att vi har de djupare pedagogiska samtalen som gör att vi kommer vidare och utvecklas i vår profession. Vi måste alla börja i det lilla. Så nästa gång du samtalar med en kollega försök ställa framtidsinriktade och utmanande frågor. För verksamheten i stort efterfrågar vi fasta tider för strukturerade pedagogiska samtal.
Väl mött!
Jenny & Johanna
Många gånger tänker vi på att hela problemet ska lösas oftast på en gång. Vi tänker inte att all förändring tar tid och frågor borde vara riktade mot små steg. Om det det skulle ske en lite förändring som skulle ändra din situation lite hur skulle den se ut. Det andra är att vi ofta vill först försöka hjälpa och komma med konkreta förslag som löser problemet när det räcker många gånger med att vi lyssnar på hur det är. "jag kom inte hit för att du skulle tala om för mig .... jag vill att du hörde vad jag sa. Många gånger lyssnar vi inte på vad som sägs. Likaså blir det när vi ställer frågor. Får vi de svar som vi förväntar oss på vår fråga eller svarar man något annat. Många gånger räcker det med att bli bekräftad för att man själv ska sätta igång och tänka.
SvaraRaderaMycket intressant diskussion och jag håller med er alla!
SvaraRaderaDe förslag på frågor som ni ger i inlägget och i de som är i Rolfs kommentar är kraftfulla verktyg som kan leda till förändring om man är envis med att ställa frågorna och låta den reflekterande svara. Ibland är vi så snabba - ha modet att vänta, både i samtal med kolleger OCH elever. Ibland får vi svar och lösningar som vi inte visste fanns!