onsdag 18 maj 2016
Länkar om anpassningar för elev.
Hej!
Vill tipsa om 3 bra länkar som ger tips och råd om hur man kan skapa anpassningar med hjälpa av att levla lärmiljön, använda digitala alternativa verktyg samt skapa bildstöd för elever med kommunikativ funktionsnedsättning samt som är i behov av struktur.
braingenie.ck12.org/
Jag vill tipsa om en sida som ni kan använda med eleverna inom ämnena matematik, fysik och kemi som dessutom är på engelska! Den riktar sig till det äldre eleverna. Här kan ni skapa klasser och bjuda in elever att tävla inom dessa ämnen och hamna på en highscorelista.
Se här: http://braingenie.ck12.org/
tisdag 10 maj 2016
Carmen Windings mallar för genrer
Par På Tid (Språkträffen åk 1-6 den 10/5)
PPT – Par På Tid
Denna struktur bör du använda varje dag i din undervisning! När du använt dig av EPA ett tag så kanske du har märkt att det trots påminnelser och spännande frågor från dig inte ger riktigt den effekt du vill ha i din grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar över och vissa blir passiva. Därav är Par På Tid den naturliga fortsättningen. Den skapar riktig elevinteraktion och strukturerar samtalet mellan elever mer än vad EPA gör. Du använder Par På Tid när du vill ha fokuserade samtal och spänning i rummet. Eleverna gillar att samtalen är under tid och du garanterar att alla är aktiva och engagerade.
Strukturen påbörjas precis som EPA med en fråga eller tanke av öppen karaktär. Det är viktigt att ALLTID ge tanketid när du använder dig av Kooperativt Lärande. Jag har lärt mig att upprepa en fråga på 2-3 olika sätt och använda kroppsspråk för att fylla ut tystnaden något. Eleverna håller sig dock ofta engagerade när de vet om att de ska påbörja en Par På Tid då de måste strukturera sitt samtal med sin kamrat.
På samma tid som en lärare som arbetar traditionellt kan dela ut 2-3 frågor med vanlig handuppräckning kan en lärare som använder Kooperativt Lärande använda sig av t ex Par på tid ha gett alla elever chans att svara och lyssna på svaret till frågan. Med vanlig handuppräckning skulle det ta en hel lektion att få varje elev i klassen att dela sina idéer för det som bara kräver en minut genom Kooperativt Lärande! För varje gång du använder Par på tid i två minuter ger det en minut samtalstid för varje elev. Det är lika mycket muntlig produktion som enligt forskning traditionell undervisning ger per elev i en hel timme!
Hämtat från: https://kooperativt.com/2016/05/07/struktur-ppt-par-pa-tid/
Strukturen påbörjas precis som EPA med en fråga eller tanke av öppen karaktär. Det är viktigt att ALLTID ge tanketid när du använder dig av Kooperativt Lärande. Jag har lärt mig att upprepa en fråga på 2-3 olika sätt och använda kroppsspråk för att fylla ut tystnaden något. Eleverna håller sig dock ofta engagerade när de vet om att de ska påbörja en Par På Tid då de måste strukturera sitt samtal med sin kamrat.
- Du har delat upp klassen i par eller ”nyckelkompisar”.
- Du ge en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad lärde du dig av att den här filmen vi såg? På vilka olika sätt kan man börja en berättande text? Hur kan man ta reda på vad en ekorre äter? På vilka sätt är frön olika och hur skiljer de sig från varandra? Tror du att en spindel kan döda en orm och i så fall hur? Hur kan man se att en rektangel har parallella sidor?
- Du säger ”Par På Tid” och pekar på en klocka. Använd en strategi för vem som börjar samtalet i paret (t.ex. den som är på höger/vänster sida). Ge alltid minst 30s tanketid!
- Du sätter igång klockan och en i paret börjar samtala, F-3: vanligtvis 30s, åk 4 – gymnasie/högskola: 1 minut eller mer. Har du smartboard? Använd timern i smart notebook, visuella timer eller en väggklocka!
- Klockan ringer! Paret byter. Den som diskuterar kan ta idéer från den första som talade och bygga vidare med egna tankar.
- Du avslutar med att slumpmässigt välja ut några par som lyfter sina svar till klassen. Har alla elever dator/ipad kan du använda dig av padlet.com eller whiteboard.fi för att sammanfatta samtal från alla par på projektor/smartboard.
På samma tid som en lärare som arbetar traditionellt kan dela ut 2-3 frågor med vanlig handuppräckning kan en lärare som använder Kooperativt Lärande använda sig av t ex Par på tid ha gett alla elever chans att svara och lyssna på svaret till frågan. Med vanlig handuppräckning skulle det ta en hel lektion att få varje elev i klassen att dela sina idéer för det som bara kräver en minut genom Kooperativt Lärande! För varje gång du använder Par på tid i två minuter ger det en minut samtalstid för varje elev. Det är lika mycket muntlig produktion som enligt forskning traditionell undervisning ger per elev i en hel timme!
Hämtat från: https://kooperativt.com/2016/05/07/struktur-ppt-par-pa-tid/
torsdag 28 april 2016
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända
Dags att skriva igen och jag hänger kvar vid det
jag avslutade med i förra blogginlägget; nyanlända och lärande. Det är många
som har frågor kring vad och hur vi kan göra för att erbjuda nyanlända en kvalitativ
skolgång som leder till skolframgång. Det finns givetvis inte några enkla svar
på dessa frågor, men alla tips och råd kan leda oss framåt i detta arbete är
välkomna.
Så denna vecka har jag två intressanta tips!
Först vill jag tipsa om Anna Kayas kandidatuppsats i svenska som andraspråk från
vårterminen 2014, där hon undersöker och beskriver språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända.
Utgångspunkten för Kayas uppsats är att vi är
många som vill lära oss mer om hur det kan gå till i praktiken och därför har Kaya
valt att genomföra en fallstudie om genrebaserad undervisning i en
förberedelseklass åk 4-6 för att kunna beskriva lärarens teoretiska modell och
språkutvecklade arbete i undervisning av nyanlända elever. Om du läser
uppsatsen tar Kaya gärna emot kommentarer, tankar eller funderingar kring
uppsatsen på sin blogg:
Det andra tipset är en artikel från Skolvärden om
Hülya Basaran och en länk till hennes blogg. Basaran är lärare i svenska som
andraspråk och arbetar som förstelärare på mottagningsenheten i Trollhättan,
där hon möter nyanlända elever i grundskoleåldern. Utgångspunkten i hennes arbete
är att använda digitala verktyg som en dörröppnare för att skapa ett inkluderande
arbetssätt och göra undervisningen lättillgänglig för nyanlända elever.
Och kom ihåg att det som är bra metoder för
nyanlända och andraspråkselever även är bra metoder för alla elever.
Väl mött!
Johanna
tisdag 26 april 2016
Lässtrategier i undervisningen av Therese Andersson
Veckans
blogginlägg handlar om lästrategier i undervisningen. Vad våra elever behöver
som läsare samt tips på hur vi som lärare kan arbeta strategiskt med läsning i
undervisningen. Läs vidare här om lässtrategier.
måndag 28 mars 2016
Åk 7-9 Kvinnor/tidslinje Sandra Svensson
Klipp tidslinjen lodrätt och det andra vågrätt. Lägg sedan rätt lapp vid rätt årtal.
Lycka till!
Tidslinje
1845 Kvinnor får rätt att ärva lika mycket som män.
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
1862 Mannens lagstadgade rätt att aga sin hustru
avskaffas.
1907 Begreppet homosexualitet används för första
gången i Sverige i en recension av boken Psycopathica
sexualis skriven av österrikaren Richard von Krafft-Ebing.
1921 Kvinnor får rösträtt.
1939 Det blir förbjudet att avskeda en kvinna på
grund av graviditet, förlossning eller giftermål.
1944 I Sverige avkriminaliseras sex mellan
personer av samma kön. I stället används sjukdomsdiagnoser för att kvarhålla
homo- och bisexuella i mentalsjukhus tills de är "friska".
1947 Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen.
1955 Högsta domstolen i Sverige bekräftar att en
kvinna inte är en sämre mor bara för att hon är lesbisk.
1962 Våldtäkt
förbjuds även inom äktenskapet.
1964 P-piller godkänns i Sverige.
1970 Försäljningen av kondomer släpps fri i Sverige.
1972 Det blir möjligt att ansöka om att få byta kön.
1975 Fri abort införs.
1979 Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur
registret över diagnoser i Sverige efter en ockupation av Socialstyrelsens
trappa av 30–40 "sjuka" homo- och bisexuella.
1982 Första svenska dödsfallet i aids. En ny
namnlag införs; kvinnan och mannen får välja mellan bådas efternamn när de
gifter sig.
1987 Sambolagen stiftas.
1995 Partnerskapslagen träder i kraft i Sverige.
1999 Förbud mot köp av sexuella tjänster införs
(Sexköpslagen).
2005 Lagen om insemination även för kvinnor som
är sambo eller registrerad partner med en annan kvinna träder i kraft.
2006 Elever i förskolan, i grundskolan och inom
gymnasiet skyddas från diskriminering på grund av sexuell läggning och på grund
av kön.
2009 Socialstyrelsen avskaffar transvestism som
sjukdomsbegrepp. Sverige inför könsneutralt äktenskap.
2013 Lagen om krav på sterilisering för personer
som önskar genomgå en könskorrigering avskaffas.
2016 Lagen om insemination
även för kvinnor som är ensamstående träder i kraft.
Temaplanering åk 1-6, Jag, rätten att må bra. Sandra Svensson
Sandra
Svensson
Temaplanering
åk 1-6
Rosenholmsskolan/Augustenborgsskolan
Ämnesövergripande
tema inom sex och samlevnad.
Tema,
Jag, rätten
att må bra.
Inledning
Tankar om kroppen och den egna personen är
centrala hos många barn och ungdomar. Duger jag som jag? I medier kan eleverna dagligen höra och läsa
om hur man ska äta rätt, träna rätt och minska stressen. De påverkas också
tidigt av de normer om hur flickor och pojkar får se ut och bete sig, vem man
förväntas bli kär i och familjeideal. Kopplingarna mellan de egna inre tankarna
och känslorna och samhällets påverkan är många och lämpar sig därför bra för
ett ämnesövergripande projekt kopplat till sex och samlevnadsundervisningen.
Syfte (pedagog)
Att stärka alla elever som individer
genom att ta ett gemensamt ansvar för sex och samlevnadsundervisningen genom
ämnesintegrering.
Syfte (elev)
Ämnesövergripande,
Idrott och hälsa
– kan genom rörelse och fysisk aktivitet
stärka elevernas kroppskännedom, öka självförtroendet och få dem att må bättre.
Ämnet kan också bidra med kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet och vila,
liksom problematisera myter om träning och bantning.
Svenska, Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska – kan ge eleverna möjligheter att sätta ord
på tankar, känslor och erfarenheter som rör den egna personen.
Musik – kan hjälpa eleverna att utforska sina känslor och på så sätt
stärka tilltron till den egna kroppen, trygghet till de egna känslorna och
självkänslan. Hur kan musik användas som en positiv kraft i ens liv och hur kan
musik vara en del i ett relationsskapande? Kopplingen mellan musik och dans kan
också lyftas.
Naturorienterande ämnen och Biologi – kan bidra med kunskap om kroppen och dess
funktioner. Hur påverkar sömn, balanserad kost, träning och sociala relationer
människors hälsa? Kunskap om kroppen, exempelvis förtrogenhet med puberteten,
kan skapa trygghet.
Samhällsorienterande ämnen och Religionskunskap – kan utforska samhällets och olika religioner och
livsåskådningars sätt att finna mening i livet, men också ge eleverna möjlighet
att utforska vad de tänker och tycker om olika livsfrågor. Identitet,
relationer och familjeformer
Samhällskunskap – kan
beröra normer och ideal i samhället samt mediernas roll. Hur påverkas människor
av filmer, tv-program, tidningar och dataspel? Hur skildras kvinnor och män,
kärlek och familjer? Känns det på olika sätt att följa och att inte följa
normerna?
Ur centralt innehåll,
Idrott
och hälsa,
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska
aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
(Årskurs 4–6)
Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
(Årskurs 4–6)
Svenska,
Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska,
Ord och begrepp som
används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. (Årskurs 1–3)
Ord och begrepp som
används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps
nyanser och värdeladdning. (Årskurs 4–6)
Åsikter, känslor och erfarenheter. (Engelska, årskurs 4–6)
Musik,
Associationer, tankar,
känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. (Årskurs 1–3)
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på
människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och
i olika rituella sammanhang. (Årskurs 4–6)
Naturorienterande ämnen och Biologi,
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för
att må bra. (Årskurs 1–3)
Människans pubertet,
sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer,
kärlek och ansvar. (Årskurs 4–6)
Samhällsorienterande
ämnen och Religionskunskap,
Livsfrågor med betydelse
för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller,
jämställdhet och relationer. (Årskurs 1–3)
Hur olika livsfrågor,
till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra
kamrat, skildras i populärkulturen. (Årskurs 4–6)
Fokusord att arbeta kring,
Normkritiskt tänkande
Media
Genus
Sociala medier
HBTQ
Kärlek
Människokroppen
Känslor
Kultur
Kroppsideal
Rättigheter/skyldigheter
Vänskap
(Skolverket, 2014)
onsdag 9 mars 2016
UR – språket bär kunskapen
Både forskning och beprövad erfarenhet visar
att ett språkinriktat arbetssätt gynnar alla elever, men framför allt
flerspråkiga elever som arbetar med dubbla inlärningsprocesser – både nytt språk
och nya kunskaper. Därför är det viktigt att vi hittar metoder som stöttar och
vägleder dessa elever på ett konstruktivt sätt och som underlättar för dem att
både lära sig språket och ämneskunskaperna. Genrepedagogiken, som fokuserar på
skrivinlärningen, är en av flera metoder och förhållningssätt som ger oss
lärare verktyg för att skapa en explicit undervisning kring språk, text och
skrivande. Arbetssättet hjälper elever att förstå och bli förtrogna med texters syfte, struktur och språkliga drag.
För att vi lärare ska
kunna stötta eleverna och undervisa språkutvecklande behöver vi goda exempel. På
UR:s hemsida finns mycket bra att utgå ifrån och tydliga instruktionsfilmer om
hur vi kan arbeta språkutvecklande med skolans basgenrer. Följ länken nedan:
För er som vill ha lite mer att bita i
så är Monica Axelssons två föreläsningar kring nyanlända och lärande väldigt intressanta, men hon går mer in på organisationsnivå och för- och nackdelar med olika modeller för mottagandet på skolorna.
Väl mött!
Johanna
lördag 6 februari 2016
Att undervisa och bedöma Källkritik - hjälp och resurser
Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i de flesta ämnena. Vi måste planera in detta mer medvetet i vår undervisning! Det är också en nödvändig kompetens som medborgare i ett digitaliserat samhälle. Det är en utmaning till alla lärare att ge eleverna de verktyg som de behöver för att utveckla sin källkritiska förmåga, särskilt om man inte känner sig helt säker själv....
Kunskapskrav i åk 6
Att resonera om källors användbarhet.
Kunskapskrav åk 9
Att resonera om källors trovärdighet och relevans.
Skolverket har också formulerat 3 generella aspekter: resonemangens källkritiska bredd, konkretisering och kontextualisering som ska användas vid bedömning.
Här kommer lite tips som hjälp och stöd för er som känner er vilsna och osäkra hur ni ska ta er an detta:
På skolan - kollegialt lärande och/eller stöttning från oss i Mediateket.
- använd och avsätt en dialogtid, a-lagsmöte eller boka en tid själva eller gemensamt med oss för dessa frågor.
- Avtala tid enskilt med någon av oss för handledning och gemensam planering och genomförande med eleverna.
Gå en kurs i Malmö (PI Malmö)
- just nu finns 7 timmar om…. källkritik för årskurs 7-9 - anmälan senast 10 feb.15 februari klockan 14.00-16.00
29 februari klockan 14.00-16.00
Mer info och anmälan: här
Fortbildning på egen hand:
- genomför själv Skolverkets 7 timmar om...
Källkritik för årskurs 7-9 eller Källkritik för yngre elever
- Läs Skolverkets nya kommentarmaterialet: Att bedöma resonemang och informationens användbarhet (i första hand år 4-6, men man berör även relevans och trovärdighet.
- Gå igenom Statens Mediaråds utbildning "MIK för mig" som vänder sig till lärare och skolbibliotekarier. Här finns källkritik med som en del av utbildningen.
Tips för genomförande med elever:
- "Orka plugga" - tips för äldre elever om studieteknik och klara skolan. Produceras av UR
- "Är det sant?" - tips för främst 4-6, (men fungerar bra för 7-9 också...). Produceras av UR
.
Kunskapskrav i åk 6
Att resonera om källors användbarhet.
Kunskapskrav åk 9
Att resonera om källors trovärdighet och relevans.
Skolverket har också formulerat 3 generella aspekter: resonemangens källkritiska bredd, konkretisering och kontextualisering som ska användas vid bedömning.
Här kommer lite tips som hjälp och stöd för er som känner er vilsna och osäkra hur ni ska ta er an detta:
På skolan - kollegialt lärande och/eller stöttning från oss i Mediateket.
- använd och avsätt en dialogtid, a-lagsmöte eller boka en tid själva eller gemensamt med oss för dessa frågor.
- Avtala tid enskilt med någon av oss för handledning och gemensam planering och genomförande med eleverna.
Gå en kurs i Malmö (PI Malmö)
- just nu finns 7 timmar om…. källkritik för årskurs 7-9 - anmälan senast 10 feb.15 februari klockan 14.00-16.00
29 februari klockan 14.00-16.00
Mer info och anmälan: här
Fortbildning på egen hand:
- genomför själv Skolverkets 7 timmar om...
Källkritik för årskurs 7-9 eller Källkritik för yngre elever
- Läs Skolverkets nya kommentarmaterialet: Att bedöma resonemang och informationens användbarhet (i första hand år 4-6, men man berör även relevans och trovärdighet.
- Gå igenom Statens Mediaråds utbildning "MIK för mig" som vänder sig till lärare och skolbibliotekarier. Här finns källkritik med som en del av utbildningen.
Tips för genomförande med elever:
- "Orka plugga" - tips för äldre elever om studieteknik och klara skolan. Produceras av UR
LYCKA TILL!
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)