måndag 28 mars 2016

Åk 7-9 Kvinnor/tidslinje Sandra Svensson


 

Klipp tidslinjen lodrätt och det andra vågrätt. Lägg sedan rätt lapp vid rätt årtal.

 

Lycka till!



 

Tidslinje                  

 

1845                          Kvinnor får rätt att ärva lika mycket som män.

 

1859                          Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

 

1862                          Mannens lagstadgade rätt att aga sin hustru avskaffas.

 

1907                          Begreppet homosexualitet används för första gången i Sverige i en recension av boken Psycopathica sexualis skriven av österrikaren Richard von Krafft-Ebing.

 

1921                          Kvinnor får rösträtt.

 

1939                          Det blir förbjudet att avskeda en kvinna på grund av graviditet, förlossning eller giftermål.

 

 

1944                          I Sverige avkriminaliseras sex mellan personer av samma kön. I stället används sjukdomsdiagnoser för att kvarhålla homo- och bisexuella i mentalsjukhus tills de är "friska".

 

1947                          Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen.

 

1955                          Högsta domstolen i Sverige bekräftar att en kvinna inte är en sämre mor bara för att hon är lesbisk.

 

1962                          Våldtäkt förbjuds även inom äktenskapet.

 

1964                          P-piller godkänns i Sverige.

 

1970                          Försäljningen av kondomer släpps fri i Sverige.

 

1972                          Det blir möjligt att ansöka om att få byta kön.

 

1975                          Fri abort införs.

 

 

 

1979                          Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser i Sverige efter en ockupation av Socialstyrelsens trappa av 30–40 "sjuka" homo- och bisexuella.

 

1982                          Första svenska dödsfallet i aids. En ny namnlag införs; kvinnan och mannen får välja mellan bådas efternamn när de gifter sig.

 

 

1987                          Sambolagen stiftas.

 

 

1995                          Partnerskapslagen träder i kraft i Sverige.

 

1999                          Förbud mot köp av sexuella tjänster införs (Sexköpslagen).

 

2005                          Lagen om insemination även för kvinnor som är sambo eller registrerad partner med en annan kvinna träder i kraft.

 

2006                          Elever i förskolan, i grundskolan och inom gymnasiet skyddas från diskriminering på grund av sexuell läggning och på grund av kön.

 

2009                          Socialstyrelsen avskaffar transvestism som sjukdomsbegrepp. Sverige inför könsneutralt äktenskap.

 

2013                          Lagen om krav på sterilisering för personer som önskar genomgå en könskorrigering avskaffas.

 

2016                         Lagen om insemination även för kvinnor som är ensamstående träder i kraft.

Temaplanering åk 1-6, Jag, rätten att må bra. Sandra Svensson


Sandra Svensson

Temaplanering åk 1-6  Rosenholmsskolan/Augustenborgsskolan

Ämnesövergripande tema inom sex och samlevnad.

Tema,

Jag, rätten att må bra.

 

Inledning

Tankar om kroppen och den egna personen är centrala hos många barn och ungdomar. Duger jag som jag?  I medier kan eleverna dagligen höra och läsa om hur man ska äta rätt, träna rätt och minska stressen. De påverkas också tidigt av de normer om hur flickor och pojkar får se ut och bete sig, vem man förväntas bli kär i och familjeideal. Kopplingarna mellan de egna inre tankarna och känslorna och samhällets påverkan är många och lämpar sig därför bra för ett ämnesövergripande projekt kopplat till sex och samlevnadsundervisningen.

 

Syfte (pedagog)

Att stärka alla elever som individer genom att ta ett gemensamt ansvar för sex och samlevnadsundervisningen genom ämnesintegrering.

 

Syfte (elev)

Ämnesövergripande,

Idrott och hälsa – kan genom rörelse och fysisk aktivitet stärka elevernas kroppskännedom, öka självförtroendet och få dem att må bättre. Ämnet kan också bidra med kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet och vila, liksom problematisera myter om träning och bantning.

Svenska, Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska – kan ge eleverna möjligheter att sätta ord på tankar, känslor och erfarenheter som rör den egna personen.

 Musik – kan hjälpa eleverna att utforska sina känslor och på så sätt stärka tilltron till den egna kroppen, trygghet till de egna känslorna och självkänslan. Hur kan musik användas som en positiv kraft i ens liv och hur kan musik vara en del i ett relationsskapande? Kopplingen mellan musik och dans kan också lyftas.

Naturorienterande ämnen och Biologi – kan bidra med kunskap om kroppen och dess funktioner. Hur påverkar sömn, balanserad kost, träning och sociala relationer människors hälsa? Kunskap om kroppen, exempelvis förtrogenhet med puberteten, kan skapa trygghet.

Samhällsorienterande ämnen och Religionskunskap – kan utforska samhällets och olika religioner och livsåskådningars sätt att finna mening i livet, men också ge eleverna möjlighet att utforska vad de tänker och tycker om olika livsfrågor. Identitet, relationer och familjeformer

Samhällskunskap – kan beröra normer och ideal i samhället samt mediernas roll. Hur påverkas människor av filmer, tv-program, tidningar och dataspel? Hur skildras kvinnor och män, kärlek och familjer? Känns det på olika sätt att följa och att inte följa normerna?

 

Ur centralt innehåll,

 

Idrott och hälsa,

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. (Årskurs 4–6)

Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. (Årskurs 4–6)

 

Svenska, Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska,

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. (Årskurs 1–3)

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. (Årskurs 4–6)

Åsikter, känslor och erfarenheter. (Engelska, årskurs 4–6)

 

Musik,

Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. (Årskurs 1–3)

Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang. (Årskurs 4–6)

Naturorienterande ämnen och Biologi,

Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. (Årskurs 1–3)

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (Årskurs 4–6)

 

 

Samhällsorienterande ämnen och Religionskunskap,

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Årskurs 1–3)

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. (Årskurs 4–6)

 

 

 

Fokusord att arbeta kring,

Normkritiskt tänkande

Media

Genus

Sociala medier

HBTQ

Kärlek

Människokroppen

Känslor

Kultur

Kroppsideal

Rättigheter/skyldigheter

Vänskap

 

(Skolverket, 2014) 

onsdag 9 mars 2016

UR – språket bär kunskapen

Både forskning och beprövad erfarenhet visar att ett språkinriktat arbetssätt gynnar alla elever, men framför allt flerspråkiga elever som arbetar med dubbla inlärningsprocesser – både nytt språk och nya kunskaper. Därför är det viktigt att vi hittar metoder som stöttar och vägleder dessa elever på ett konstruktivt sätt och som underlättar för dem att både lära sig språket och ämneskunskaperna. Genrepedagogiken, som fokuserar på skrivinlärningen, är en av flera metoder och förhållningssätt som ger oss lärare verktyg för att skapa en explicit undervisning kring språk, text och skrivande. Arbetssättet hjälper elever att förstå och bli förtrogna med texters syfte, struktur och språkliga drag.

För att vi lärare ska kunna stötta eleverna och undervisa språkutvecklande behöver vi goda exempel. På UR:s hemsida finns mycket bra att utgå ifrån och tydliga instruktionsfilmer om hur vi kan arbeta språkutvecklande med skolans basgenrer. Följ länken nedan:


För er som vill ha lite mer att bita i så är Monica Axelssons två föreläsningar kring nyanlända och lärande väldigt intressanta, men hon går mer in på organisationsnivå och för- och nackdelar med olika modeller för mottagandet på skolorna.


Väl mött!

Johanna