måndag 14 december 2015
Föreläsning av Skolverket om skolans värdegrund och arbetet med att stärka hela skolans uppdrag. Sandra Svensson
Föreläsning av Skolverket om skolans värdegrund och arbetet med att stärka hela skolans uppdrag.
https://www.youtube.com/watch?v=Fc5MtGE-jhw&feature=youtube_gdata
torsdag 5 november 2015
Genussäkra din undervisning. Sandra Svensson Rosenholmsskolan
Att arbeta med Genus i klassrummet.
Genus kommer från det engelska ordet gender och
betecknar det sociala och kulturella könet. Det innefattar de uppfattningar och
föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället. Egenskaper vi
tillskrivs.
Uppdraget att arbeta med genus, jämställdhet och
likabehandling har även ett didaktiskt perspektiv, det vill säga att integrera
ett genusperspektiv i syfte, mål och innehåll i ämnesundervisningen. Olika
ämnen kan hitta ett starkare stöd i ämnets kursplaner för att integrera genus,
men det är ett ansvar för alla ämnen på
alla stadier.
- Analyser av tidningar och reklam; hur presenteras kvinnor, män, barn i bilder och texter
- Analys av tv och andra medier; hur presenteras kvinnor, män och barn., hur ofta förekommer de?
- Analyser av leksakskataloger; hur är leksakerna uppdelade, varför, följder?
- Studera statistik; kvinnors andel i olika länders parlament, regeringar, förvärvsarbetande, mäns våld mot kvinnor, människohandel, samt sök förklaringar och orsaker till den statistiska bilden
- Lyft fram mer osynliga delar av historien; till exempel kvinnors och barns villkor under olika krig, kvinnohistoria på den egna orten, synen på homosexuella och handikappade
- Gör släktträd och jämför kvinnor och mäns villkor över tiden
- Studera homosexuellas, handikappade, kvinnor, mäns och barns villkor i andra kulturer, i andra länder
- Bjud in eller besök kvinnor och män som arbetar i otraditionella yrken
- Studera kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden, löner, arbetstider, på den egna orten, nationellt och internationellt
- Studera samhällsplanering på orten ur genusperspektiv, vem åker bil, buss, var ligger arbetsplatserna, vem arbetar där?
- Undersök klassens fritidsintressen flickor – pojkar, skillnader i kostnader, tillgång till lokaler, utrustning, vilka följder får det?
- Arbeta med begreppet människovärde, med exempel från skolan
- Arbeta med diskrimineringslagstiftning, till exempel sexuella trakasserier på sommarjobbetNaturorienterande ämnen, teknik och matematik
- Granska framställningen av djur i olika läromedel och böcker, presenteras de utifrån mänskliga egenskaper, till exempel könsroller, hur vederhäftigt är det?
- Utmana den traditionella bilden av vetenskapsmannen och lyft fram vetenskapsmän som är kvinnor inom fysik, kemi och biologi
- Se över exemplen i matteboken och gör egna exempel med personer som inte förekommer så frekvent i boken, till exempel samkönade par och aktiva flickor
- Tag upp och beskriv homo- och bisexualitet på samma sätt som heterosexualitet i biologin, dvs inte som en avvikelse
- Illustrera matte med kroppsövningar för att träna samarbete, till exempel hur många elever ryms på en kvadratmeter?
- Arbeta med teknik och uppfinningar, till exempel Finn upp, Snilleblixten
- Låt flickor och pojkar laborera i no-ämnen var för sig och tillsammans, analysera om det finns skillnaden.
Svenska
- Läs sagor och leta könsstereotypa gestaltningar, skriv tvärtom-sagor
- Arbeta med filmer och skönlitteratur för att synliggöra kvinnor, mäns, hbtq-personers, handikappade och invandrares villkor och erfarenheter
- Låt eleverna sätta sig in i och beskriva en homosexuell persons liv, familj, de osynliga normer som den möter i skolan, på arbetet och så vidare, till exempel med storyline-metoden (tematiskt)
- Lyft fram kvinnliga och hbtq-personer som förebilder inom skönlitteratur, teater och film
- Gör språkanalyser; av manligt och kvinnligt språk och undersök status på ord som beskriver kvinnor och män
- När ni arbetar med formella texter, ta exempel från diskrimineringslagstiftningen
- Stimulera bokläsning på alla tänkbara sätt; bokprat, recensioner från kamrater, läskampanjer
- Träna flickor i argumentation och pojkar i reflektion eller tvärtom vid behov
Idrott och hälsa
- Försäkra dig som pedagog om att alla i klassen kan regler och tekniker för lagsporter som fotboll, handboll, innebandy. Låt de försiktiga, spela i egna lag tills de lärt sig, för att kunna spela tillsammans på lika villkor
- Träna självförsvar med flickorna/pojkar
- Lär både pojkar och flickor att vara den som för vid dans
- Samverka med NO-läraren och illustrera rörelse i fysiken, till exempel rotation i form av folklig dansModerna språk, inklusive engelska
- Läs texter om samkönade relationer
- Arbeta med mänskliga rättigheter som tema, med texter på språket
- Lyft fram kvinnliga författare i det aktuella språketBild
- Gör analyser av mediabilder och gör tvärtombilder
- Träna alla elever att improvisera, och uttrycka kraftiga känslor i en bild
- Träna eleverna att arbeta omsorgsfullt och planerat
- Lyft fram homosexuella, kvinnliga och handikappade konstnärer
- Visa hur har homosexualitet och heterosexualitet skildrats i konstenMusik
- Lyft fram kompositörer och musiker som är kvinnor, hbtq-personer eller handikappade
- Välj musik från både kvinnliga och manliga kompositörer
- Analysera musiktexter från den musik som ungdomarna lyssnar på utifrån ett genusperspektivSlöjd
- Låt alla i gruppen gör samma ”könsneutrala” produkter, men utformar dem efter sin personliga kreativitet, till exempel cd-fodral, pennskrin
- Låt alla arbeta med samma teknik men att utveckla en personlig produkt, till exempel virkteknik
- Samverka med andra ämnen för att göra utställningar och liknande och stärka samarbete istället för enskilt arbeteHem- och konsumentkunskap
- Ta andra familjer än den heterosexuella, som utgångspunkter i arbetet
- Stimulera alla elever att experimentera mer i matlagning, inte alltid hålla sin inom ramen, receptet
- Arbeta med flick- och pojkgrupper om ni märker att det är flickorna som styr och pojkarna som får ta hand om disken, prata om hushållsfördelning i hemmetMan behöver inte göra allt, men alla behöver göra något!
Med vänlig hälsning
Sandra Svensson
torsdag 22 oktober 2015
Källkritisk förmåga dagligen – i allt!
Många pedagoger
funderar på HUR man ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sin källkritiska
förmåga, bl.a. för att de ska kunna nå de mål som Lgr11 ställer upp. Källkritik
finns med redan i åk 1-3 och sedan genom hela skolgången. Det är ju dessutom en
av de förmågor som man aldrig blir färdig med – förmågan att kritiskt granska
information (”att kunna hantera information”, en av the Big Five - också kallad procedurförmåga). En förmåga
som blir allt viktigare i vårt samhälle, den digitala och mediefyllda värld vi
lever i.
Jag skulle vilja slå
ett slag för ett enkelt konkret förhållningssätt i skolarbetet för att göra det
mer naturligt och synligt i allt eleverna och vi gör. Ställ frågan Är detta något du VET, TROR eller TYCKER? Detta
kan göra eleverna medvetna och beredda på att kunna argumentera för vad
och/eller hur de kan säga eller hävda något.
Enormt utvecklande på sikt för eleverna, (men kanske tycker de att du är tjatig, särskilt i början…)
Enormt utvecklande på sikt för eleverna, (men kanske tycker de att du är tjatig, särskilt i början…)
En plansch eller
anslag i klassrummet med nedanstående angivet kan påminna både eleverna och dig
som pedagog om vikten att ha ett källkritiskt förhållningssätt varje dag i allt
ni gör:
VET ? -
hänvisa!
TROR? – ta reda på!
TYCKER? – motivera!
Jag har påbörjat arbetet med att introducera den mall för Källförteckning, som alla elever på Augustenborgsskolan ska följa och alla pedagoger använda i arbeten där eleverna skriver något självständigt. Hör gärna av er till mig om ni har något projekt, arbete, inlämning, paper , presentation osv, så kommer jag gärna ut och presenterar eller påminner eleverna om hur man bör källhänvisa i alla arbeten de gör...
fredag 16 oktober 2015
Hunden - beskrivande text i åk 2
Strax innan sommarlovet var jag på klassrumsbesök i åk 2. Marie som var undervisande pedagog hade nappat på mitt erbjudande om handledning kopplat till arbetet med genrepedagogik. Innan besöket träffades vi och diskuterade lektionsupplägget. Klassen skulle skriva beskrivande texter om hunden. Tidigare hade de arbetat med tankekarta och en fyrfältare av nedanstående modell när de skrev beskrivande texter om olika djur.
Vi beslutade oss för att testa en planeringsmodell från Låt språket bära som pedagogerna från Kroksbäcksskolan lyfte fram då de besökte oss. Tanken var att det skulle bli tydligare för eleverna hur de skulle dela upp den beskrivande texten i olika stycken beroende på tema. Genom att varje del i beskrivningen rymdes i en separat ruta i en logisk följd hoppades vi att eleverna tydligt skulle kunna se hur de skulle organisera texten i stycken.
Marie inledde lektionen med att läsa två texter om hunden. En text anknöt till hundens historia eftersom klassen också arbetar med Forntiden som tema. Därefter fick eleverna samla allt sitt vetande om hundar i en tankekarta som Marie sammanställde på tavlan. Utifrån tankekartan antecknades sedan stödord i planeringsmallen. Vi insåg att dessa ord skulle behöva struktureras i en passande ordning för att stötta elevernas textskapande, så medan eleverna var på rast organiserades orden om så att de lättare skulle kunna bilda en löpande text.
När eleverna kom tillbaka från rasten var det så dags att skriva på egen hand. Vi inledde gemensamt med diskussion kring lämplig rubrik och hur vi skulle inleda texten med klassificering. Här fick vi också tillfälle att visa på tema-rema (även om vi inte använde just dessa specifika språkliga uttryck.) Vi diskuterade i alla fall hur meningen Hunden är ett husdjur kan följas av meningen Husdjur är tama och visade på att man i den påföljande meningen kan starta med det ord som avslutar föregående mening. Senare när eleverna skrev aktualiserades tema-rema igen till exempel i meningar som: Hunden har päls. Pälsen kan vara i olika färger.
Det var lyx att få arbeta med eget skrivande i halvklass med två fröknar. Vi hann svara på elevernas frågor och stötta dem i textproduktionen. Vi kunde gå runt och lyssna till hur eleverna formulerade sina meningar innan de skrev och vi kunde påminna om syftet med rutorna i planeringsmodellen, att eleverna skulle skriva i texten i olika stycken. Stödorden hjälpte eleverna att bilda meningar. Fokus hamnade på Hur ska du skriva en mening med det/de orden? vilket möjligen bidrog till att eleverna tänkte i meningar och påmindes om att börja med stor bokstav och avgränsa med punkt.
Arbetet med texten om hunden gjorde också att vi fick tillfälle att diskutera modalitet. Kan man skriva att hundens päls är brun i en beskrivande text, eller är det bättre att skriva att den kan vara brun? På detta sätt fick eleverna smaka på skillnaden mellan att skriva är eller kan vara.
Det blev ett arbetspass fullt av koncentration och många elever skrev långa texter. Här är några av deras alster:
Vi beslutade oss för att testa en planeringsmodell från Låt språket bära som pedagogerna från Kroksbäcksskolan lyfte fram då de besökte oss. Tanken var att det skulle bli tydligare för eleverna hur de skulle dela upp den beskrivande texten i olika stycken beroende på tema. Genom att varje del i beskrivningen rymdes i en separat ruta i en logisk följd hoppades vi att eleverna tydligt skulle kunna se hur de skulle organisera texten i stycken.
Marie inledde lektionen med att läsa två texter om hunden. En text anknöt till hundens historia eftersom klassen också arbetar med Forntiden som tema. Därefter fick eleverna samla allt sitt vetande om hundar i en tankekarta som Marie sammanställde på tavlan. Utifrån tankekartan antecknades sedan stödord i planeringsmallen. Vi insåg att dessa ord skulle behöva struktureras i en passande ordning för att stötta elevernas textskapande, så medan eleverna var på rast organiserades orden om så att de lättare skulle kunna bilda en löpande text.
När eleverna kom tillbaka från rasten var det så dags att skriva på egen hand. Vi inledde gemensamt med diskussion kring lämplig rubrik och hur vi skulle inleda texten med klassificering. Här fick vi också tillfälle att visa på tema-rema (även om vi inte använde just dessa specifika språkliga uttryck.) Vi diskuterade i alla fall hur meningen Hunden är ett husdjur kan följas av meningen Husdjur är tama och visade på att man i den påföljande meningen kan starta med det ord som avslutar föregående mening. Senare när eleverna skrev aktualiserades tema-rema igen till exempel i meningar som: Hunden har päls. Pälsen kan vara i olika färger.
Det var lyx att få arbeta med eget skrivande i halvklass med två fröknar. Vi hann svara på elevernas frågor och stötta dem i textproduktionen. Vi kunde gå runt och lyssna till hur eleverna formulerade sina meningar innan de skrev och vi kunde påminna om syftet med rutorna i planeringsmodellen, att eleverna skulle skriva i texten i olika stycken. Stödorden hjälpte eleverna att bilda meningar. Fokus hamnade på Hur ska du skriva en mening med det/de orden? vilket möjligen bidrog till att eleverna tänkte i meningar och påmindes om att börja med stor bokstav och avgränsa med punkt.
Arbetet med texten om hunden gjorde också att vi fick tillfälle att diskutera modalitet. Kan man skriva att hundens päls är brun i en beskrivande text, eller är det bättre att skriva att den kan vara brun? På detta sätt fick eleverna smaka på skillnaden mellan att skriva är eller kan vara.
Det blev ett arbetspass fullt av koncentration och många elever skrev långa texter. Här är några av deras alster:
onsdag 7 oktober 2015
Smart kan alla bli, men hur?
Det är alltid intressant att få se hur andra gör när de lär ut och vad vi kan göra för att förbättra lärandet. Så denna vecka tänkte jag bjuda på ett filmtips, som handlar om hur det kan gå till när elever från en åttondeklass och deras lärare under en termin prövar nya didaktiska metoder baserade på professor Dylan Wiliams forskning (se Saids inlägg från den 18/9). Utgångspunkten i filmen är - smart är inte något du är utan något du blir!
Vilka metoder kan vi då använda för att eleverna ska bli smartare? I filmen får du flera konkreta tips. Så ta fram popcornen, luta dig tillbaka och njut av att se andra jobba. Hoppas du blir inspirerad!
Vänliga hälsningar!
Johanna
P.S. Det finns även en uppföljare; "The Classroom Experiment 2" D.S.
Vilka metoder kan vi då använda för att eleverna ska bli smartare? I filmen får du flera konkreta tips. Så ta fram popcornen, luta dig tillbaka och njut av att se andra jobba. Hoppas du blir inspirerad!
Vänliga hälsningar!
Johanna
P.S. Det finns även en uppföljare; "The Classroom Experiment 2" D.S.
tisdag 29 september 2015
Skoltrivsel
Så här i uppstarten av mitt försteläraruppdrag kommer jag att lägga krutet på att få igång en dialog mellan de olika årskurserna från F-6. Det finns flera saker som behöver förändras och det absolut bästa forumet att behandla detta är i elevrådet.
Stefan Nilsson och jag har lagt upp en strategi att återuppstarta Augustenborgs GF, skolans egen idrottsförening, som är med i RF. Det kommer att bli ett bra fundament i vårt framtida arbete. Mer om detta kommer senare. Just nu handlar det om att skapa en tryggare, roligare och mer ansvarsfull skola. För min del kommer jag att arbeta med detta på låg- och mellanstadiet, men självfallet handlar allt det jag skriver om här för hela skolan.
Jag kommer att besöka alla klasser från F till åk sex. Vid detta besök kommer jag att prata om likabehandlingsplanen, konsekvenstrappan och elevrådet. Därefter är det upp till eleverna att börja slå sina kloka huvud tillsammans och skapa förändring. Det behövs. Detta kommer delvis att ske i elevrådet som leds av mig, Joakim och Anna-Lena. Vi kommer båda att jobba hårt för att skapa ett levande, kreativt och i största möjligaste mån ett självgående elevråd, uppbackat av oss.
Det upplevs att mycket av de beteendeförväntningar, ett annat ord för regler :), på skolan är luddiga vilket leder till att de inte efterföljs. Därför kommer vi att i största möjligaste mån att visualisera så mycket som möjligt. Det har redan kommit upp flera affischer i skolrestaurangen och fler är att vänta. Detta för att skapa en trevligare miljö där. Det hjälper dock inte med att sätta upp ett par affischer utan alla vi som vistas i elevernas miljö måste ta sitt ansvar. Vi måste hjälpas åt att skapa en miljö att trivas i. Det är inte för inte som flera av skolans personal är sjukskrivna. Det är ohållbart. Likaså mår många elever dåligt. Det måste VI alla ändra på.
Detta är några av de frågor som jag kommer att ägna min förstelärartjänst åt här och NU.
Joakim Björkman
Joakim Björkman
tisdag 22 september 2015
Hjälp med att komma igång med ett språkutvecklande arbetsområde
För att lyckas utveckla
undervisningen så att den blir språkutvecklande och att eleverna erbjuds
rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion kombinerat med
stöttning, behöver alla elever en undervisning som gör att de både kan läsa sig
ämnesspråket och ämnesinnehållet.
På skolverkets hemsida kan man
hitta hjälp med att komma igång med det språkutvecklande arbetet både
individuellt eller i ämneslagen. Nedan kan ni se två diskussionsfrågor som är
bra att börja med. Efter följer en checklista som man kan arbeta efter när man
startar upp ett arbetsområde.
Diskussionsfrågor
Syftet med dessa diskussionsfrågor är att
utgöra grund för diskussioner som kan behöva föras i arbetet med att utveckla
den egna planeringen och undervisningen i ett ämne mot att bli allt mer språk och
kunskapsutvecklande. I arbetet med diskussionsfrågorna kan det vara
till hjälp att ha tillgång till
en eller flera egna skriftliga planeringar då det gör det möjligt att relatera
diskussionerna till egna erfarenheter.
Utgå ifrån en text som ni brukar
använda i undervisningen och diskutera
textens syfte, vilka
ämnesspråkliga drag ni kan identifiera samt vad som
kännetecknar textens struktur.
- Finns det något i textens språk som kan utgöra ett hinder förelevernas lärande?
- Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna att läsa och samtala om dennatext? Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna så att de utvecklarförståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och
begrepp som finns i texten på ett
adekvat sätt?
Checklista
för ett språkutvecklande arbetsområde
• Finns
tydliga lärandemål för både innehåll och språk?
• Är
uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?
• Går
upplägget från det konkreta mot det abstrakta?
• Är
innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de
tydligt?
• Knyts
begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?
•
Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras
med
stöttning?
• Får
eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?
• Får
eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?
• Ges goda
möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis,
smågrupper,
lärare-elev, helklass)
• Stöttas
eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?
• Stöttas
eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder
gemensamt
skrivande?
•
Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?
•
Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och
innehåll?
• Finns
modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?
• Kopplas
innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad
de har lärt sig?
Hur de har lärt sig?
fredag 18 september 2015
Boktips om formativ bedömning i praktiken
Boktips om formativ bedömning i praktiken
Jag har läst boken ”Att följa lärande” – formativ
bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. En inspirationskälla med många praktiska
tips som kan användas i undervisningen. Boken vänder sig till blivande och
verksamma lärare i grund-och gymnasieskolan och mest till matematiklärare. Den
har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om
förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin
undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas
resultat.
På s.
45 skriver Dylan Wiliam ”En lärare behöver professionell utveckling eftersom
deras arbete är så svårt, så komplext att det inte räcker med en livstid för
att förbättra det.”
”Även de bästa
lärare misslyckas. Från dem får man ofta höra att det, hur bra en lektion än
gick, alltid går att hitta något som inte gick så bra som de hade tänkt sig,
och som de ska göra bättre nästa gång.”
Språkutvecklande
arbetssätt i matematik för pedagoger i
förskoleklass och lärare i åk
1-9
Flera lärare/pedagoger från
Augustenborgsskolan har anmält sig till matematiklyftet under HT 2015 – VT 2016.
Matematiklyftet för pedagoger i förskoleklass
Matematiklyftet i förskoleklassen är Skolverkets satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklassen.
Utbildningens innehåll utgår från ett webbaserat material som finns tillgängligt på Lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande. Innehållet för förskoleklassen följer Lgr11 och har sin utgångspunkt i forskning. Det är organiserat i en så kallad modul. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. För tillfället deltar 18 pedagoger från förskoleklass i Malmö stad i denna utbildning. Den påbörjades hösten 2014 och avslutas i februari 2016.
Matematiklyftet för lärare i åk 1-9
Språk i matematik är en ny modul inom Matematiklyftet och byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik. Den första principen innebär att matematikinnehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till. Den andra är att främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i matematikundervisningen. Den tredje principen handlar om att erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning.
Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration utbildningsgrupper för lärare åk 1-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt sex träffar á två timmar.
Förutom tid för träffarna behövs en till två timmar inför varje träff för inläsning av text, för att se filmer samt för att reflektera. Lärarna kommer dessutom att få genomföra aktiviteter i sin undervisning.
Med vänlig hälsning/Said
.
måndag 4 maj 2015
Mot en jämställd skola
Hej Kollegor!
Här kommer en del länktips kring genus/jämställdhet och
likabehandling.
Kroppsideal och reklam. Våga vara dig själv!
Normen, hur ser man ut för att tillhöra normen?
Material från RFSU att arbeta med i skolan,
Mot en jämställd skola,
Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet.
Jag hjälper mer än gärna till om ni behöver stöttning i dessa
frågor.
Sandra Svensson Rosenholmsskolan 1C
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)