torsdag 22 oktober 2015

Källkritisk förmåga dagligen – i allt!


Många pedagoger funderar på HUR man ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sin källkritiska förmåga, bl.a. för att de ska kunna nå de mål som Lgr11 ställer upp. Källkritik finns med redan i åk 1-3 och sedan genom hela skolgången. Det är ju dessutom en av de förmågor som man aldrig blir färdig med – förmågan att kritiskt granska information (”att kunna hantera information”, en av the Big Five  - också kallad procedurförmåga). En förmåga som blir allt viktigare i vårt samhälle, den digitala och mediefyllda värld vi lever i.

Jag skulle vilja slå ett slag för ett enkelt konkret förhållningssätt i skolarbetet för att göra det mer naturligt och synligt i allt eleverna och vi gör. Ställ frågan Är detta något du VET, TROR eller TYCKER? Detta kan göra eleverna medvetna och beredda på att kunna argumentera för vad och/eller hur de kan säga eller hävda något.
Enormt utvecklande på sikt för eleverna, (men kanske tycker de att du är tjatig, särskilt i början…)

En plansch eller anslag i klassrummet med nedanstående angivet kan påminna både eleverna och dig som pedagog om vikten att ha ett källkritiskt förhållningssätt varje dag i allt ni gör:
VET ?   - hänvisa!
TROR? – ta reda på!
TYCKER? – motivera!

Jag har påbörjat arbetet med att introducera den mall för Källförteckning, som alla elever på Augustenborgsskolan ska följa och alla pedagoger använda i arbeten där eleverna skriver något självständigt. Hör gärna av er till mig om ni har något projekt, arbete, inlämning, paper , presentation osv, så kommer jag gärna ut och presenterar eller påminner eleverna om hur man bör källhänvisa i alla arbeten de gör...

fredag 16 oktober 2015

Hunden - beskrivande text i åk 2

Strax innan sommarlovet var jag på klassrumsbesök i åk 2. Marie som var undervisande pedagog hade nappat på mitt erbjudande om handledning kopplat till arbetet med genrepedagogik. Innan besöket träffades vi och diskuterade lektionsupplägget. Klassen skulle skriva beskrivande texter om hunden. Tidigare hade de arbetat med tankekarta och en fyrfältare av nedanstående modell när de skrev beskrivande texter om olika djur.



Vi beslutade oss för att testa en planeringsmodell från Låt språket bära som pedagogerna från Kroksbäcksskolan lyfte fram då de besökte oss. Tanken var att det skulle bli tydligare för eleverna hur de skulle dela upp den beskrivande texten i olika stycken beroende på tema. Genom att varje del i beskrivningen rymdes i en separat ruta i en logisk följd hoppades vi att eleverna tydligt skulle kunna se hur de skulle organisera texten i stycken.

Marie inledde lektionen med att läsa två texter om hunden. En text anknöt till hundens historia eftersom klassen också arbetar med Forntiden som tema. Därefter fick eleverna samla allt sitt vetande om hundar i en tankekarta som Marie sammanställde på tavlan. Utifrån tankekartan antecknades sedan stödord i planeringsmallen. Vi insåg att dessa ord skulle behöva struktureras i en passande ordning för att stötta elevernas textskapande, så medan eleverna var på rast organiserades orden om så att de lättare skulle kunna bilda en löpande text.



När eleverna kom tillbaka från rasten var det så dags att skriva på egen hand. Vi inledde gemensamt med diskussion kring lämplig rubrik och hur vi skulle inleda texten med klassificering. Här fick vi också tillfälle att visa på tema-rema (även om vi inte använde just dessa specifika språkliga uttryck.) Vi diskuterade i alla fall hur meningen Hunden är ett husdjur  kan följas av meningen Husdjur är tama och visade på att man i den påföljande meningen kan starta med det ord som avslutar föregående mening. Senare när eleverna skrev aktualiserades tema-rema igen till exempel i meningar som: Hunden har päls. Pälsen kan vara i olika färger. 

Det var lyx att få arbeta med eget skrivande i halvklass med två fröknar. Vi hann svara på elevernas frågor och stötta dem i textproduktionen. Vi kunde gå runt och lyssna till hur eleverna formulerade sina meningar innan de skrev och vi kunde påminna om syftet med rutorna i planeringsmodellen, att eleverna skulle skriva i texten i olika stycken. Stödorden hjälpte eleverna att bilda meningar. Fokus hamnade på Hur ska du skriva en mening med det/de orden? vilket möjligen bidrog till att eleverna tänkte i meningar och påmindes om att börja med stor bokstav och avgränsa med punkt.

Arbetet med texten om hunden gjorde också att vi fick tillfälle att diskutera modalitet. Kan man skriva att hundens päls är brun i en beskrivande text, eller är det bättre att skriva att den kan vara brun? På detta sätt fick eleverna smaka på skillnaden mellan att skriva är eller kan vara.

Det blev ett arbetspass fullt av koncentration och många elever skrev långa texter. Här är några av deras alster:






Tack Marie och nuvarande 3B för att jag fick komma och hälsa på!

/Maria

onsdag 7 oktober 2015

Smart kan alla bli, men hur?

Det är alltid intressant att få se hur andra gör när de lär ut och vad vi kan göra för att förbättra lärandet. Så denna vecka tänkte jag bjuda på ett filmtips, som handlar om hur det kan gå till när elever från en åttondeklass och deras lärare under en termin prövar nya didaktiska metoder baserade på professor Dylan Wiliams forskning (se Saids inlägg från den 18/9). Utgångspunkten i filmen är - smart är inte något du är utan något du blir!

Vilka metoder kan vi då använda för att eleverna ska bli smartare? I filmen får du flera konkreta tips. Så ta fram popcornen, luta dig tillbaka och njut av att se andra jobba. Hoppas du blir inspirerad!

Vänliga hälsningar!
Johanna

P.S. Det finns även en uppföljare; "The Classroom Experiment 2" D.S.