Temaplanering åk 1-6, Jag, rätten att må bra. Sandra Svensson

Sandra Svensson

Temaplanering åk 1-6  Rosenholmsskolan/Augustenborgsskolan

Ämnesövergripande tema inom sex och samlevnad.

Tema,

Jag, rätten att må bra.

 

Inledning

Tankar om kroppen och den egna personen är centrala hos många barn och ungdomar. Duger jag som jag?  I medier kan eleverna dagligen höra och läsa om hur man ska äta rätt, träna rätt och minska stressen. De påverkas också tidigt av de normer om hur flickor och pojkar får se ut och bete sig, vem man förväntas bli kär i och familjeideal. Kopplingarna mellan de egna inre tankarna och känslorna och samhällets påverkan är många och lämpar sig därför bra för ett ämnesövergripande projekt kopplat till sex och samlevnadsundervisningen.

 

Syfte (pedagog)

Att stärka alla elever som individer genom att ta ett gemensamt ansvar för sex och samlevnadsundervisningen genom ämnesintegrering.

 

Syfte (elev)

Ämnesövergripande,

Idrott och hälsa – kan genom rörelse och fysisk aktivitet stärka elevernas kroppskännedom, öka självförtroendet och få dem att må bättre. Ämnet kan också bidra med kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet och vila, liksom problematisera myter om träning och bantning.

Svenska, Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska – kan ge eleverna möjligheter att sätta ord på tankar, känslor och erfarenheter som rör den egna personen.

 Musik – kan hjälpa eleverna att utforska sina känslor och på så sätt stärka tilltron till den egna kroppen, trygghet till de egna känslorna och självkänslan. Hur kan musik användas som en positiv kraft i ens liv och hur kan musik vara en del i ett relationsskapande? Kopplingen mellan musik och dans kan också lyftas.

Naturorienterande ämnen och Biologi – kan bidra med kunskap om kroppen och dess funktioner. Hur påverkar sömn, balanserad kost, träning och sociala relationer människors hälsa? Kunskap om kroppen, exempelvis förtrogenhet med puberteten, kan skapa trygghet.

Samhällsorienterande ämnen och Religionskunskap – kan utforska samhällets och olika religioner och livsåskådningars sätt att finna mening i livet, men också ge eleverna möjlighet att utforska vad de tänker och tycker om olika livsfrågor. Identitet, relationer och familjeformer

Samhällskunskap – kan beröra normer och ideal i samhället samt mediernas roll. Hur påverkas människor av filmer, tv-program, tidningar och dataspel? Hur skildras kvinnor och män, kärlek och familjer? Känns det på olika sätt att följa och att inte följa normerna?

 

Ur centralt innehåll,

 

Idrott och hälsa,

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. (Årskurs 4–6)

Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. (Årskurs 4–6)

 

Svenska, Svenska som andraspråk, Modersmål och Engelska,

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. (Årskurs 1–3)

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. (Årskurs 4–6)

Åsikter, känslor och erfarenheter. (Engelska, årskurs 4–6)

 

Musik,

Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. (Årskurs 1–3)

Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang. (Årskurs 4–6)

Naturorienterande ämnen och Biologi,

Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. (Årskurs 1–3)

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (Årskurs 4–6)

 

 

Samhällsorienterande ämnen och Religionskunskap,

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Årskurs 1–3)

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. (Årskurs 4–6)

 

 

 

Fokusord att arbeta kring,

Normkritiskt tänkande

Media

Genus

Sociala medier

HBTQ

Kärlek

Människokroppen

Känslor

Kultur

Kroppsideal

Rättigheter/skyldigheter

Vänskap

 

(Skolverket, 2014) 

UR – språket bär kunskapen

Både forskning och beprövad erfarenhet visar att ett språkinriktat arbetssätt gynnar alla elever, men framför allt flerspråkiga elever som arbetar med dubbla inlärningsprocesser – både nytt språk och nya kunskaper. Därför är det viktigt att vi hittar metoder som stöttar och vägleder dessa elever på ett konstruktivt sätt och som underlättar för dem att både lära sig språket och ämneskunskaperna. Genrepedagogiken, som fokuserar på skrivinlärningen, är en av flera metoder och förhållningssätt som ger oss lärare verktyg för att skapa en explicit undervisning kring språk, text och skrivande. Arbetssättet hjälper elever att förstå och bli förtrogna med texters syfte, struktur och språkliga drag.

För att vi lärare ska kunna stötta eleverna och undervisa språkutvecklande behöver vi goda exempel. På UR:s hemsida finns mycket bra att utgå ifrån och tydliga instruktionsfilmer om hur vi kan arbeta språkutvecklande med skolans basgenrer. Följ länken nedan:

 UR - Språket bär kunskapen; fördjupning

För er som vill ha lite mer att bita i så är Monica Axelssons två föreläsningar kring nyanlända och lärande väldigt intressanta, men hon går mer in på organisationsnivå och för- och nackdelar med olika modeller för mottagandet på skolorna.

Nyanlända och lärande - Monica Axelsson

Väl mött!

Johanna

Att undervisa och bedöma Källkritik - hjälp och resurser

Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i de flesta ämnena. Vi måste planera in detta mer medvetet i vår undervisning! Det är också en nödvändig kompetens som medborgare i ett digitaliserat samhälle. Det är en utmaning till alla lärare att ge eleverna de verktyg som de behöver för att utveckla sin källkritiska förmåga, särskilt om man inte känner sig helt säker själv....


Kunskapskrav i åk 6
Att resonera om källors användbarhet.

Kunskapskrav åk 9
Att resonera om källors trovärdighet och relevans.

Skolverket har också formulerat 3 generella aspekter: resonemangens källkritiska bredd, konkretisering och kontextualisering som ska användas vid bedömning.


Här kommer lite tips som hjälp och stöd för er som känner er vilsna och osäkra hur ni ska ta er an detta:

På skolan - kollegialt lärande och/eller stöttning från oss i Mediateket.
- använd och avsätt en dialogtid, a-lagsmöte eller boka en tid själva eller gemensamt med oss för dessa frågor.

- Avtala tid enskilt med någon av oss för handledning och gemensam planering och genomförande med eleverna.

Gå en kurs i Malmö (PI Malmö)
- just nu finns 7 timmar om…. källkritik för årskurs 7-9 - anmälan senast 10 feb.15 februari klockan 14.00-16.00
29 februari klockan 14.00-16.00
Mer info och anmälan: här

Fortbildning på egen hand:
- genomför själv Skolverkets 7 timmar om...
Källkritik för årskurs 7-9 eller Källkritik för yngre elever

- Läs Skolverkets nya kommentarmaterialet: Att bedöma resonemang och informationens användbarhet (i första hand år 4-6, men man berör även relevans och trovärdighet.

- Gå igenom Statens Mediaråds utbildning "MIK för mig" som vänder sig till lärare och skolbibliotekarier. Här finns källkritik med som en del av utbildningen.


Tips för genomförande med elever:
- "Orka plugga" - tips för äldre elever om studieteknik och klara skolan. Produceras av UR

- "Är det sant?" - tips för främst 4-6, (men fungerar bra för 7-9 också...). Produceras av UR

LYCKA TILL!

. 

Föreläsning av Skolverket om skolans värdegrund och arbetet med att stärka hela skolans uppdrag. Sandra Svensson

Föreläsning av Skolverket om skolans värdegrund och arbetet med att stärka hela skolans uppdrag.






https://www.youtube.com/watch?v=Fc5MtGE-jhw&feature=youtube_gdata

Genussäkra din undervisning. Sandra Svensson Rosenholmsskolan

Att arbeta med Genus i klassrummet.

 

Genus kommer från det engelska ordet gender och betecknar det sociala och kulturella könet. Det innefattar de uppfattningar och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället. Egenskaper vi tillskrivs.

 

Uppdraget att arbeta med genus, jämställdhet och likabehandling har även ett didaktiskt perspektiv, det vill säga att integrera ett genusperspektiv i syfte, mål och innehåll i ämnesundervisningen. Olika ämnen kan hitta ett starkare stöd i ämnets kursplaner för att integrera genus, men det är ett ansvar för alla ämnen på alla stadier.

 

 

Nedan finns några tips på hur man kan arbeta med Genus utifrån respektive ämne.

 

 

 

    Samhällsorienterande ämnen

 

• Analyser av tidningar och reklam; hur presenteras kvinnor, män, barn i bilder och texter
• Analys av tv och andra medier; hur presenteras kvinnor, män och barn., hur ofta förekommer de?
• Analyser av leksakskataloger; hur är leksakerna uppdelade, varför, följder?
• Studera statistik; kvinnors andel i olika länders parlament, regeringar, förvärvsarbetande, mäns våld mot kvinnor, människohandel, samt sök förklaringar och orsaker till den statistiska bilden
• Lyft fram mer osynliga delar av historien; till exempel kvinnors och barns villkor under olika krig, kvinnohistoria på den egna orten, synen på homosexuella och handikappade
• Gör släktträd och jämför kvinnor och mäns villkor över tiden
• Studera homosexuellas, handikappade, kvinnor, mäns och barns villkor i andra kulturer, i andra länder
• Bjud in eller besök kvinnor och män som arbetar i otraditionella yrken
• Studera kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden, löner, arbetstider, på den egna orten, nationellt och internationellt
• Studera samhällsplanering på orten ur genusperspektiv, vem åker bil, buss, var ligger arbetsplatserna, vem arbetar där?
• Undersök klassens fritidsintressen flickor – pojkar, skillnader i kostnader, tillgång till lokaler, utrustning, vilka följder får det?
• Arbeta med begreppet människovärde, med exempel från skolan
• Arbeta med diskrimineringslagstiftning, till exempel sexuella trakasserier på sommarjobbet
   
   
   
   
  Naturorienterande ämnen, teknik och matematik
   

• Granska framställningen av djur i olika läromedel och böcker, presenteras de utifrån mänskliga egenskaper, till exempel könsroller, hur vederhäftigt är det?
• Utmana den traditionella bilden av vetenskapsmannen och lyft fram vetenskapsmän som är kvinnor inom fysik, kemi och biologi
• Se över exemplen i matteboken och gör egna exempel med personer som inte förekommer så frekvent i boken, till exempel samkönade par och aktiva flickor
• Tag upp och beskriv homo- och bisexualitet på samma sätt som heterosexualitet i biologin, dvs inte som en avvikelse
• Illustrera matte med kroppsövningar för att träna samarbete, till exempel hur många elever ryms på en kvadratmeter?
• Arbeta med teknik och uppfinningar, till exempel Finn upp, Snilleblixten
• Låt flickor och pojkar laborera i no-ämnen var för sig och tillsammans, analysera om det finns skillnaden.

     Svenska 

• Läs sagor och leta könsstereotypa gestaltningar, skriv tvärtom-sagor
• Arbeta med filmer och skönlitteratur för att synliggöra kvinnor, mäns, hbtq-personers, handikappade och invandrares villkor och erfarenheter
• Låt eleverna sätta sig in i och beskriva en homosexuell persons liv, familj, de osynliga normer som den möter i skolan, på arbetet och så vidare, till exempel med storyline-metoden (tematiskt)
  
  
• Lyft fram kvinnliga och hbtq-personer som förebilder inom skönlitteratur, teater och film
• Gör språkanalyser; av manligt och kvinnligt språk och undersök status på ord som beskriver kvinnor och män
• När ni arbetar med formella texter, ta exempel från diskrimineringslagstiftningen
• Stimulera bokläsning på alla tänkbara sätt; bokprat, recensioner från kamrater, läskampanjer
• Träna flickor i argumentation och pojkar i reflektion eller tvärtom vid behov
   
   
  
  Idrott och hälsa
   

• Försäkra dig som pedagog om att alla i klassen kan regler och tekniker för lagsporter som fotboll, handboll, innebandy. Låt de försiktiga, spela i egna lag tills de lärt sig, för att kunna spela tillsammans på lika villkor
• Träna självförsvar med flickorna/pojkar
• Lär både pojkar och flickor att vara den som för vid dans
• Samverka med NO-läraren och illustrera rörelse i fysiken, till exempel rotation i form av folklig dans
   
  Moderna språk, inklusive engelska
   

• Läs texter om samkönade relationer
• Arbeta med mänskliga rättigheter som tema, med texter på språket
• Lyft fram kvinnliga författare i det aktuella språket
   
  Bild
   

• Gör analyser av mediabilder och gör tvärtombilder
• Träna alla elever att improvisera, och uttrycka kraftiga känslor i en bild
• Träna eleverna att arbeta omsorgsfullt och planerat
• Lyft fram homosexuella, kvinnliga och handikappade konstnärer
• Visa hur har homosexualitet och heterosexualitet skildrats i konsten
   
  Musik
   

• Lyft fram kompositörer och musiker som är kvinnor, hbtq-personer eller handikappade
• Välj musik från både kvinnliga och manliga kompositörer
• Analysera musiktexter från den musik som ungdomarna lyssnar på utifrån ett genusperspektiv
   
   
   
   
   
  Slöjd
   

• Låt alla i gruppen gör samma ”könsneutrala” produkter, men utformar dem efter sin personliga kreativitet, till exempel cd-fodral, pennskrin
• Låt alla arbeta med samma teknik men att utveckla en personlig produkt, till exempel virkteknik
• Samverka med andra ämnen för att göra utställningar och liknande och stärka samarbete istället för enskilt arbete
   
  Hem- och konsumentkunskap
   

• Ta andra familjer än den heterosexuella, som utgångspunkter i arbetet
• Stimulera alla elever att experimentera mer i matlagning, inte alltid hålla sin inom ramen, receptet
• Arbeta med flick- och pojkgrupper om ni märker att det är flickorna som styr och pojkarna som får ta hand om disken, prata om hushållsfördelning i hemmet
   
   
   
   Man behöver inte göra allt, men alla behöver göra något!

         Med vänlig hälsning

         Sandra Svensson

Källkritisk förmåga dagligen – i allt!

Många pedagoger funderar på HUR man ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sin källkritiska förmåga, bl.a. för att de ska kunna nå de mål som Lgr11 ställer upp. Källkritik finns med redan i åk 1-3 och sedan genom hela skolgången. Det är ju dessutom en av de förmågor som man aldrig blir färdig med – förmågan att kritiskt granska information (”att kunna hantera information”, en av the Big Five  - också kallad procedurförmåga). En förmåga som blir allt viktigare i vårt samhälle, den digitala och mediefyllda värld vi lever i.

Jag skulle vilja slå ett slag för ett enkelt konkret förhållningssätt i skolarbetet för att göra det mer naturligt och synligt i allt eleverna och vi gör. Ställ frågan Är detta något du VET, TROR eller TYCKER? Detta kan göra eleverna medvetna och beredda på att kunna argumentera för vad och/eller hur de kan säga eller hävda något.
Enormt utvecklande på sikt för eleverna, (men kanske tycker de att du är tjatig, särskilt i början…)

En plansch eller anslag i klassrummet med nedanstående angivet kan påminna både eleverna och dig som pedagog om vikten att ha ett källkritiskt förhållningssätt varje dag i allt ni gör:

VET ?   - hänvisa!

TROR? – ta reda på!

TYCKER? – motivera!

Jag har påbörjat arbetet med att introducera den mall för Källförteckning, som alla elever på Augustenborgsskolan ska följa och alla pedagoger använda i arbeten där eleverna skriver något självständigt. Hör gärna av er till mig om ni har något projekt, arbete, inlämning, paper , presentation osv, så kommer jag gärna ut och presenterar eller påminner eleverna om hur man bör källhänvisa i alla arbeten de gör...

Hunden - beskrivande text i åk 2

Strax innan sommarlovet var jag på klassrumsbesök i åk 2. Marie som var undervisande pedagog hade nappat på mitt erbjudande om handledning kopplat till arbetet med genrepedagogik. Innan besöket träffades vi och diskuterade lektionsupplägget. Klassen skulle skriva beskrivande texter om hunden. Tidigare hade de arbetat med tankekarta och en fyrfältare av nedanstående modell när de skrev beskrivande texter om olika djur.

Vi beslutade oss för att testa en planeringsmodell från Låt språket bära som pedagogerna från Kroksbäcksskolan lyfte fram då de besökte oss. Tanken var att det skulle bli tydligare för eleverna hur de skulle dela upp den beskrivande texten i olika stycken beroende på tema. Genom att varje del i beskrivningen rymdes i en separat ruta i en logisk följd hoppades vi att eleverna tydligt skulle kunna se hur de skulle organisera texten i stycken.

Marie inledde lektionen med att läsa två texter om hunden. En text anknöt till hundens historia eftersom klassen också arbetar med Forntiden som tema. Därefter fick eleverna samla allt sitt vetande om hundar i en tankekarta som Marie sammanställde på tavlan. Utifrån tankekartan antecknades sedan stödord i planeringsmallen. Vi insåg att dessa ord skulle behöva struktureras i en passande ordning för att stötta elevernas textskapande, så medan eleverna var på rast organiserades orden om så att de lättare skulle kunna bilda en löpande text.

När eleverna kom tillbaka från rasten var det så dags att skriva på egen hand. Vi inledde gemensamt med diskussion kring lämplig rubrik och hur vi skulle inleda texten med klassificering. Här fick vi också tillfälle att visa på tema-rema (även om vi inte använde just dessa specifika språkliga uttryck.) Vi diskuterade i alla fall hur meningen Hunden är ett husdjur  kan följas av meningen Husdjur är tama och visade på att man i den påföljande meningen kan starta med det ord som avslutar föregående mening. Senare när eleverna skrev aktualiserades tema-rema igen till exempel i meningar som: Hunden har päls. Pälsen kan vara i olika färger. 

Det var lyx att få arbeta med eget skrivande i halvklass med två fröknar. Vi hann svara på elevernas frågor och stötta dem i textproduktionen. Vi kunde gå runt och lyssna till hur eleverna formulerade sina meningar innan de skrev och vi kunde påminna om syftet med rutorna i planeringsmodellen, att eleverna skulle skriva i texten i olika stycken. Stödorden hjälpte eleverna att bilda meningar. Fokus hamnade på Hur ska du skriva en mening med det/de orden? vilket möjligen bidrog till att eleverna tänkte i meningar och påmindes om att börja med stor bokstav och avgränsa med punkt.

Arbetet med texten om hunden gjorde också att vi fick tillfälle att diskutera modalitet. Kan man skriva att hundens päls är brun i en beskrivande text, eller är det bättre att skriva att den kan vara brun? På detta sätt fick eleverna smaka på skillnaden mellan att skriva är eller kan vara.

Det blev ett arbetspass fullt av koncentration och många elever skrev långa texter. Här är några av deras alster:

Tack Marie och nuvarande 3B för att jag fick komma och hälsa på!

/Maria