Källkritisk förmåga dagligen – i allt!

Många pedagoger funderar på HUR man ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sin källkritiska förmåga, bl.a. för att de ska kunna nå de mål som Lgr11 ställer upp. Källkritik finns med redan i åk 1-3 och sedan genom hela skolgången. Det är ju dessutom en av de förmågor som man aldrig blir färdig med – förmågan att kritiskt granska information (”att kunna hantera information”, en av the Big Five  - också kallad procedurförmåga). En förmåga som blir allt viktigare i vårt samhälle, den digitala och mediefyllda värld vi lever i.

Jag skulle vilja slå ett slag för ett enkelt konkret förhållningssätt i skolarbetet för att göra det mer naturligt och synligt i allt eleverna och vi gör. Ställ frågan Är detta något du VET, TROR eller TYCKER? Detta kan göra eleverna medvetna och beredda på att kunna argumentera för vad och/eller hur de kan säga eller hävda något.
Enormt utvecklande på sikt för eleverna, (men kanske tycker de att du är tjatig, särskilt i början…)

En plansch eller anslag i klassrummet med nedanstående angivet kan påminna både eleverna och dig som pedagog om vikten att ha ett källkritiskt förhållningssätt varje dag i allt ni gör:

VET ?   - hänvisa!

TROR? – ta reda på!

TYCKER? – motivera!

Jag har påbörjat arbetet med att introducera den mall för Källförteckning, som alla elever på Augustenborgsskolan ska följa och alla pedagoger använda i arbeten där eleverna skriver något självständigt. Hör gärna av er till mig om ni har något projekt, arbete, inlämning, paper , presentation osv, så kommer jag gärna ut och presenterar eller påminner eleverna om hur man bör källhänvisa i alla arbeten de gör...

Hunden - beskrivande text i åk 2

Strax innan sommarlovet var jag på klassrumsbesök i åk 2. Marie som var undervisande pedagog hade nappat på mitt erbjudande om handledning kopplat till arbetet med genrepedagogik. Innan besöket träffades vi och diskuterade lektionsupplägget. Klassen skulle skriva beskrivande texter om hunden. Tidigare hade de arbetat med tankekarta och en fyrfältare av nedanstående modell när de skrev beskrivande texter om olika djur.

Vi beslutade oss för att testa en planeringsmodell från Låt språket bära som pedagogerna från Kroksbäcksskolan lyfte fram då de besökte oss. Tanken var att det skulle bli tydligare för eleverna hur de skulle dela upp den beskrivande texten i olika stycken beroende på tema. Genom att varje del i beskrivningen rymdes i en separat ruta i en logisk följd hoppades vi att eleverna tydligt skulle kunna se hur de skulle organisera texten i stycken.

Marie inledde lektionen med att läsa två texter om hunden. En text anknöt till hundens historia eftersom klassen också arbetar med Forntiden som tema. Därefter fick eleverna samla allt sitt vetande om hundar i en tankekarta som Marie sammanställde på tavlan. Utifrån tankekartan antecknades sedan stödord i planeringsmallen. Vi insåg att dessa ord skulle behöva struktureras i en passande ordning för att stötta elevernas textskapande, så medan eleverna var på rast organiserades orden om så att de lättare skulle kunna bilda en löpande text.

När eleverna kom tillbaka från rasten var det så dags att skriva på egen hand. Vi inledde gemensamt med diskussion kring lämplig rubrik och hur vi skulle inleda texten med klassificering. Här fick vi också tillfälle att visa på tema-rema (även om vi inte använde just dessa specifika språkliga uttryck.) Vi diskuterade i alla fall hur meningen Hunden är ett husdjur  kan följas av meningen Husdjur är tama och visade på att man i den påföljande meningen kan starta med det ord som avslutar föregående mening. Senare när eleverna skrev aktualiserades tema-rema igen till exempel i meningar som: Hunden har päls. Pälsen kan vara i olika färger. 

Det var lyx att få arbeta med eget skrivande i halvklass med två fröknar. Vi hann svara på elevernas frågor och stötta dem i textproduktionen. Vi kunde gå runt och lyssna till hur eleverna formulerade sina meningar innan de skrev och vi kunde påminna om syftet med rutorna i planeringsmodellen, att eleverna skulle skriva i texten i olika stycken. Stödorden hjälpte eleverna att bilda meningar. Fokus hamnade på Hur ska du skriva en mening med det/de orden? vilket möjligen bidrog till att eleverna tänkte i meningar och påmindes om att börja med stor bokstav och avgränsa med punkt.

Arbetet med texten om hunden gjorde också att vi fick tillfälle att diskutera modalitet. Kan man skriva att hundens päls är brun i en beskrivande text, eller är det bättre att skriva att den kan vara brun? På detta sätt fick eleverna smaka på skillnaden mellan att skriva är eller kan vara.

Det blev ett arbetspass fullt av koncentration och många elever skrev långa texter. Här är några av deras alster:

Tack Marie och nuvarande 3B för att jag fick komma och hälsa på!

/Maria

Smart kan alla bli, men hur?

Det är alltid intressant att få se hur andra gör när de lär ut och vad vi kan göra för att förbättra lärandet. Så denna vecka tänkte jag bjuda på ett filmtips, som handlar om hur det kan gå till när elever från en åttondeklass och deras lärare under en termin prövar nya didaktiska metoder baserade på professor Dylan Wiliams forskning (se Saids inlägg från den 18/9). Utgångspunkten i filmen är - smart är inte något du är utan något du blir!

Vilka metoder kan vi då använda för att eleverna ska bli smartare? I filmen får du flera konkreta tips. Så ta fram popcornen, luta dig tillbaka och njut av att se andra jobba. Hoppas du blir inspirerad!

Vänliga hälsningar!
Johanna

P.S. Det finns även en uppföljare; "The Classroom Experiment 2" D.S.

Skoltrivsel

Så här i uppstarten av mitt försteläraruppdrag kommer jag att lägga krutet på att få igång en dialog mellan de olika årskurserna från F-6. Det finns flera saker som behöver förändras och det absolut bästa forumet att behandla detta är i elevrådet.

Stefan Nilsson och jag har lagt upp en strategi att återuppstarta Augustenborgs GF, skolans egen idrottsförening, som är med i RF. Det kommer att bli ett bra fundament i vårt framtida arbete. Mer om detta kommer senare. Just nu handlar det om att skapa en tryggare, roligare och mer ansvarsfull skola. För min del kommer jag att arbeta med detta på låg- och mellanstadiet, men självfallet handlar allt det jag skriver om här för hela skolan.

Jag kommer att besöka alla klasser från F till åk sex. Vid detta besök kommer jag att prata om likabehandlingsplanen, konsekvenstrappan och elevrådet. Därefter är det upp till eleverna att börja slå sina kloka huvud tillsammans och skapa förändring. Det behövs. Detta kommer delvis att ske i elevrådet som leds av mig, Joakim och Anna-Lena. Vi kommer båda att jobba hårt för att skapa ett levande, kreativt och i största möjligaste mån ett självgående elevråd, uppbackat av oss. 

Det upplevs att mycket av de beteendeförväntningar, ett annat ord för regler :),  på skolan är luddiga vilket leder till att de inte efterföljs. Därför kommer vi att i största möjligaste mån att visualisera så mycket som möjligt. Det har redan kommit upp flera affischer i skolrestaurangen och fler är att vänta. Detta för att skapa en trevligare miljö där. Det hjälper dock inte med att sätta upp ett par affischer utan alla vi som vistas i elevernas miljö måste ta sitt ansvar. Vi måste hjälpas åt att skapa en miljö att trivas i. Det är inte för inte som flera av skolans personal är sjukskrivna. Det är ohållbart. Likaså mår många elever dåligt. Det måste VI alla ändra på.

Detta är några av de frågor som jag kommer att ägna min förstelärartjänst åt här och NU.

Joakim Björkman

Hjälp med att komma igång med ett språkutvecklande arbetsområde

 

För att lyckas utveckla undervisningen så att den blir språkutvecklande och att eleverna erbjuds rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion kombinerat med stöttning, behöver alla elever en undervisning som gör att de både kan läsa sig ämnesspråket och ämnesinnehållet.

 

På skolverkets hemsida kan man hitta hjälp med att komma igång med det språkutvecklande arbetet både individuellt eller i ämneslagen. Nedan kan ni se två diskussionsfrågor som är bra att börja med. Efter följer en checklista som man kan arbeta efter när man startar upp ett arbetsområde.

 

Diskussionsfrågor

 Syftet med dessa diskussionsfrågor är att utgöra grund för diskussioner som kan behöva föras i arbetet med att utveckla den egna planeringen och undervisningen i ett ämne mot att bli allt mer språk och kunskapsutvecklande. I arbetet med diskussionsfrågorna kan det vara

till hjälp att ha tillgång till en eller flera egna skriftliga planeringar då det gör det möjligt att relatera diskussionerna till egna erfarenheter.

 

Utgå ifrån en text som ni brukar använda i undervisningen och diskutera

textens syfte, vilka ämnesspråkliga drag ni kan identifiera samt vad som

kännetecknar textens struktur.

• Finns det något i textens språk som kan utgöra ett hinder för
  elevernas lärande?
• Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna att läsa och samtala om denna
  text? Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna så att de utvecklar
  förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och

begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetsområde

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de

tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras

med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis,

smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder

gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och

innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad

de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

 

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Jag har läst boken ”Att följa lärande” – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. En inspirationskälla med många praktiska tips som kan användas i undervisningen. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund-och gymnasieskolan och mest till matematiklärare. Den har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

 

  

På s. 45 skriver Dylan Wiliam ”En lärare behöver professionell utveckling eftersom deras arbete är så svårt, så komplext att det inte räcker med en livstid för att förbättra det.”

”Även de bästa lärare misslyckas. Från dem får man ofta höra att det, hur bra en lektion än gick, alltid går att hitta något som inte gick så bra som de hade tänkt sig, och som de ska göra bättre nästa gång.”

 

 

    

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i matematik för pedagoger i förskoleklass och lärare i åk 1-9

Flera lärare/pedagoger från Augustenborgsskolan har anmält sig till matematiklyftet under HT 2015 – VT 2016.

Matematiklyftet för pedagoger i förskoleklass

Matematiklyftet i förskoleklassen är Skolverkets satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklassen.

Utbildningens innehåll utgår från ett webbaserat material som finns tillgängligt på Lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande. Innehållet för förskoleklassen följer Lgr11 och har sin utgångspunkt i forskning. Det är organiserat i en så kallad modul. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. För tillfället deltar 18 pedagoger från förskoleklass i Malmö stad i denna utbildning. Den påbörjades hösten 2014 och avslutas i februari 2016.

Matematiklyftet för lärare i åk 1-9

Språk i matematik är en ny modul inom Matematiklyftet och byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik. Den första principen innebär att matematikinnehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till. Den andra är att främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i matematikundervisningen. Den tredje principen handlar om att erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning. 

Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration utbildningsgrupper för lärare åk 1-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt sex träffar á två timmar.

Förutom tid för träffarna behövs en till två timmar inför varje träff för inläsning av text, för att se filmer samt för att reflektera. Lärarna kommer dessutom att få genomföra aktiviteter i sin undervisning.

Med vänlig hälsning/Said

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

Mot en jämställd skola

Hej Kollegor!

 

Här kommer en del länktips kring genus/jämställdhet och likabehandling.

 

Kroppsideal och reklam. Våga vara dig själv!

https://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

https://www.youtube.com/watch?v=17j5QzF3kqE

 

Normen, hur ser man ut för att tillhöra normen?

https://www.youtube.com/watch?v=vf55LVk4ek4

 

Material från RFSU att arbeta med i skolan,

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/

 

Mot en jämställd skola,

http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

 

 

Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet.

 

Jag hjälper mer än gärna till om ni behöver stöttning i dessa frågor.

 

Sandra Svensson Rosenholmsskolan 1C