Skoltrivsel

Så här i uppstarten av mitt försteläraruppdrag kommer jag att lägga krutet på att få igång en dialog mellan de olika årskurserna från F-6. Det finns flera saker som behöver förändras och det absolut bästa forumet att behandla detta är i elevrådet.

Stefan Nilsson och jag har lagt upp en strategi att återuppstarta Augustenborgs GF, skolans egen idrottsförening, som är med i RF. Det kommer att bli ett bra fundament i vårt framtida arbete. Mer om detta kommer senare. Just nu handlar det om att skapa en tryggare, roligare och mer ansvarsfull skola. För min del kommer jag att arbeta med detta på låg- och mellanstadiet, men självfallet handlar allt det jag skriver om här för hela skolan.

Jag kommer att besöka alla klasser från F till åk sex. Vid detta besök kommer jag att prata om likabehandlingsplanen, konsekvenstrappan och elevrådet. Därefter är det upp till eleverna att börja slå sina kloka huvud tillsammans och skapa förändring. Det behövs. Detta kommer delvis att ske i elevrådet som leds av mig, Joakim och Anna-Lena. Vi kommer båda att jobba hårt för att skapa ett levande, kreativt och i största möjligaste mån ett självgående elevråd, uppbackat av oss. 

Det upplevs att mycket av de beteendeförväntningar, ett annat ord för regler :),  på skolan är luddiga vilket leder till att de inte efterföljs. Därför kommer vi att i största möjligaste mån att visualisera så mycket som möjligt. Det har redan kommit upp flera affischer i skolrestaurangen och fler är att vänta. Detta för att skapa en trevligare miljö där. Det hjälper dock inte med att sätta upp ett par affischer utan alla vi som vistas i elevernas miljö måste ta sitt ansvar. Vi måste hjälpas åt att skapa en miljö att trivas i. Det är inte för inte som flera av skolans personal är sjukskrivna. Det är ohållbart. Likaså mår många elever dåligt. Det måste VI alla ändra på.

Detta är några av de frågor som jag kommer att ägna min förstelärartjänst åt här och NU.

Joakim Björkman

Hjälp med att komma igång med ett språkutvecklande arbetsområde

 

För att lyckas utveckla undervisningen så att den blir språkutvecklande och att eleverna erbjuds rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion kombinerat med stöttning, behöver alla elever en undervisning som gör att de både kan läsa sig ämnesspråket och ämnesinnehållet.

 

På skolverkets hemsida kan man hitta hjälp med att komma igång med det språkutvecklande arbetet både individuellt eller i ämneslagen. Nedan kan ni se två diskussionsfrågor som är bra att börja med. Efter följer en checklista som man kan arbeta efter när man startar upp ett arbetsområde.

 

Diskussionsfrågor

 Syftet med dessa diskussionsfrågor är att utgöra grund för diskussioner som kan behöva föras i arbetet med att utveckla den egna planeringen och undervisningen i ett ämne mot att bli allt mer språk och kunskapsutvecklande. I arbetet med diskussionsfrågorna kan det vara

till hjälp att ha tillgång till en eller flera egna skriftliga planeringar då det gör det möjligt att relatera diskussionerna till egna erfarenheter.

 

Utgå ifrån en text som ni brukar använda i undervisningen och diskutera

textens syfte, vilka ämnesspråkliga drag ni kan identifiera samt vad som

kännetecknar textens struktur.

• Finns det något i textens språk som kan utgöra ett hinder för
  elevernas lärande?
• Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna att läsa och samtala om denna
  text? Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna så att de utvecklar
  förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och

begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetsområde

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de

tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras

med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis,

smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder

gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och

innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad

de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

 

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Jag har läst boken ”Att följa lärande” – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. En inspirationskälla med många praktiska tips som kan användas i undervisningen. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund-och gymnasieskolan och mest till matematiklärare. Den har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

 

  

På s. 45 skriver Dylan Wiliam ”En lärare behöver professionell utveckling eftersom deras arbete är så svårt, så komplext att det inte räcker med en livstid för att förbättra det.”

”Även de bästa lärare misslyckas. Från dem får man ofta höra att det, hur bra en lektion än gick, alltid går att hitta något som inte gick så bra som de hade tänkt sig, och som de ska göra bättre nästa gång.”

 

 

    

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i matematik för pedagoger i förskoleklass och lärare i åk 1-9

Flera lärare/pedagoger från Augustenborgsskolan har anmält sig till matematiklyftet under HT 2015 – VT 2016.

Matematiklyftet för pedagoger i förskoleklass

Matematiklyftet i förskoleklassen är Skolverkets satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklassen.

Utbildningens innehåll utgår från ett webbaserat material som finns tillgängligt på Lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande. Innehållet för förskoleklassen följer Lgr11 och har sin utgångspunkt i forskning. Det är organiserat i en så kallad modul. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. För tillfället deltar 18 pedagoger från förskoleklass i Malmö stad i denna utbildning. Den påbörjades hösten 2014 och avslutas i februari 2016.

Matematiklyftet för lärare i åk 1-9

Språk i matematik är en ny modul inom Matematiklyftet och byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik. Den första principen innebär att matematikinnehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till. Den andra är att främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i matematikundervisningen. Den tredje principen handlar om att erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning. 

Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration utbildningsgrupper för lärare åk 1-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt sex träffar á två timmar.

Förutom tid för träffarna behövs en till två timmar inför varje träff för inläsning av text, för att se filmer samt för att reflektera. Lärarna kommer dessutom att få genomföra aktiviteter i sin undervisning.

Med vänlig hälsning/Said

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

Mot en jämställd skola

Hej Kollegor!

 

Här kommer en del länktips kring genus/jämställdhet och likabehandling.

 

Kroppsideal och reklam. Våga vara dig själv!

https://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

https://www.youtube.com/watch?v=17j5QzF3kqE

 

Normen, hur ser man ut för att tillhöra normen?

https://www.youtube.com/watch?v=vf55LVk4ek4

 

Material från RFSU att arbeta med i skolan,

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/

 

Mot en jämställd skola,

http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

 

 

Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet.

 

Jag hjälper mer än gärna till om ni behöver stöttning i dessa frågor.

 

Sandra Svensson Rosenholmsskolan 1C

"Greppa språket" Boktips för språkutvecklande arbetssätt

Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Nationellt centrum för svenska som andraspråk har tillsammans med en rad forskare och skolverket skrivit boken,med grund för att det finns betydande skillnader i skolresultat mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för elevernas kunskapsutveckling och speciellt elever med svenska som andraspråk.

 

Boken fokuserar på flerspråkiga elever och deras lärandeprocesser. Hur vi som lärare i våra olika ämnen kan ta tillvara på elevernas flerspråkighet och utveckla deras kunskaper från deras individuella nivå.

Boken kan läsas från början till slut men även en bok som man kan hämta tips och idéer vid behov.

Vardagsspråk och skolspråk

Många forskare betonar vikten av att man som ämneslärare är medveten om vad som kännetecknar språket i ens undervisning.

Ulrika Magnusson tar i sin rapport Språk i ämnet upp begreppen vardagsspråk och skolspråk. Där vardagsspråk är det informella språket som talas hemma vid middagsbordet och skolspråket är det språk som eleverna möter i undervisningen. Olika forskare beskriver relationen mellan vardagsspråk och skolspråk på olika sätt. För flerspråkiga elever tar det 1-2 år att lära sig vardagsspråket och 6-8 år för att utveckla skolspråket. För många elever gäller det att utveckla dessa båda språk parallellt och det är ett tufft jobb.

Boken tar upp konkreta exempel hur rörelsen mellan vardagsspråk och skolspråk kan se ut i undervisningssammanhang.

Didaktiska tips

I Greppa språket kan du läsa om olika språkutvecklande arbetssätt som processorienterad skrivpedagogik och genrepedagogik, tips på hur man utvecklar flerspråkiga elevers läsförmåga. Här kan du som läsare kan hämta tips och idéer.

Efter att ha läst boken har jag fått med mig en bred bakgrund varför det är så viktigt att vara medveten om och att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga elever i skolans alla ämnen. Boken ger även hel del didaktiska tips och undervisningsmodeller.

 

Fluga eller på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Skolans värld liksom världen utanför förändras och ibland går det fort. Det gäller att hänga med i svängarna och på något sätt förhålla sig till det som händer. I denna förändringsprocess uppstår flugor och i skolans värld kan det innebära en uppsjö av pedagogiska arbetssätt, som kan bli mer eller mindre framgångsrika. En del av dessa metoder och modeller utarbetas av ren välvilja andra på grund av mer kommersiella intressen. Här gäller det att hålla huvudet kallt och inte köpa första bästa metod bara för att den låter bra, utan försöka sätta sig in i vad av allt detta som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att utifrån det våga pröva nya metoder och arbetssätt. Att sätta sig in i den pedagogiska forskningsvärlden är spännande, men kan vara tidskrävande och var ska vi börja? Ett bra stöd för att sätta sig in i aktuell forskning är att läsa de kunskapsöversikter som Skoverket ger ut. Förutom intressant läsning så finns där flera tips på litteratur om du vill fördjupa dig i något. Här vill jag rekommendera de två översikterna ”Forskning för klassrummet” från 2013 och ”Greppa språket” från 2012. Båda översikterna finns som pdf-filer på Skolverkets hemsida:

Forskning för klassrummet

Greppa språket

I översikten ”Forskning för klassrummet” kan du läsa om forskning kring lärarledd undervisning, det kollegiala lärandet, formativ bedömning, inkluderande arbetssätt, pedagogiskt ledarskap och hur huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I ”Greppa språket” finns fler konkreta exempel där du som pedagog får flera bra tips på metoder och arbetssätt som gynnar framförallt flerspråkiga elever, men även alla andra elever. Utgångspunkten i översikten är att lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen och speciellt för flerspråkiga elevers utveckling. De faktorer som forskare lyfter fram som gynnande känner vi igen från det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, där det gäller att vi lärare har fokus på läsning och skrivning, betonar muntlig framställning och visualiseringar samt ger eleverna krävande uppgifter med mycket stöttning. I detta arbete är det avgörande att läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne, men läraren måste också undervisa om språket i ämnet och olika lärandestrategier som behövs för att ta till sig språk och kunskaper tillsammans med olika typer av formativ bedömning. I boken får du flera tips och tankar kring förhållningssätt och hur du kan undervisa.

Så om du vill bli bättre på att avgöra vad som är flugor eller inte och se till att du använder metoder och modeller på ett konstruktivt sätt så att det gynnar allt fler elevers kunskapsutveckling, så är dessa båda översikter en bra början.

Väl mött!

Johanna

NE - en bortglömd resurs?

Nationalencyklopedin - som startade på 1980-talet när uppdraget från "statsmakten" kom att Sverige behöver ett nationellt uppslagsverk, började med att ge ut fakta och information i 20 traditionellt tunga bokband i alfabetisk ordning. Då var det den enda källan om man ville ta reda på något. Idag har de flesta av dessa "böcker" försvunnit och finns kanske bara kvar som referens-exemplar eller av nostalgiska skäl hemma hos någon...

MEN idag finns Nationalencyklopedin i digital form och jag vill gärna tipsa (och påminna) er alla om några av de fantastiska resurser som finns på webb-sidan www.ne.se. När Malmö stad också abonnerar på tjänsten så att alla pedagoger och elever kan ta del av allt den erbjuder, både i skolan och hemma (om man skapar ett konto i skolan), är det ju synd att inte utnyttja allt den kan erbjuda.
NE är den första källan - alltid, enligt mig.

Uppslagsorden och artiklarna skrivna av utvalda experter är fortfarande centrala. Det finns både en lång och en enkel artikel till varje ord. Ordböckerna är också mycket informativa och användbara.

Men det jag främst vill slå ett slag för är Play och det som döljer sig under fliken Mer

I Play hittar man Utbildningsradions (UR) publika utbud, men också filmer som UR inte har kvar av tidsskäl publikt. Det fina är också att man kan filtrera sina resultat utifrån t ex ålder.

Under fliken Mer finns t ex fakta från World Bank om alla länder. Man kan också hitta mycket annan information om världsförhållanden genom statistik, kartor mm.

Under E-språk  hittar du aktuella artiklar på de vanligaste skolspråken med tillhörande ljudfil. Ett fantastiskt sätt att låta eleverna träna på läs- och hörförståelse. De finns naturligtvis i olika svårighetsgrader.

 Jag skulle också vilja tipsa er om de Temapaket som finns upplagda. Där finns animationer, illustrationer och inte minst många tips på konkreta övningar att använda med eleverna i undervisningen. Det finns ett 80-tal temapaket som alla utformats av pedagoger. Naturligtvis är alla övningar kopplade till läroplanen och det finns en lärarhandledning till varje paket.

Jag hoppas att ni alla tar chansen att klicka er runt och upptäcka den resurs som NE kan vara både för er pedagoger, men också för eleverna i deras lärande.
Jag är naturligtvis tillgänglig för genomgångar och handledning i info-sök kopplat till det ni arbetar med och NE är då en resurs/källa jag brukar visa eleverna.