"Greppa språket" Boktips för språkutvecklande arbetssätt

Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Nationellt centrum för svenska som andraspråk har tillsammans med en rad forskare och skolverket skrivit boken,med grund för att det finns betydande skillnader i skolresultat mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för elevernas kunskapsutveckling och speciellt elever med svenska som andraspråk.

 

Boken fokuserar på flerspråkiga elever och deras lärandeprocesser. Hur vi som lärare i våra olika ämnen kan ta tillvara på elevernas flerspråkighet och utveckla deras kunskaper från deras individuella nivå.

Boken kan läsas från början till slut men även en bok som man kan hämta tips och idéer vid behov.

Vardagsspråk och skolspråk

Många forskare betonar vikten av att man som ämneslärare är medveten om vad som kännetecknar språket i ens undervisning.

Ulrika Magnusson tar i sin rapport Språk i ämnet upp begreppen vardagsspråk och skolspråk. Där vardagsspråk är det informella språket som talas hemma vid middagsbordet och skolspråket är det språk som eleverna möter i undervisningen. Olika forskare beskriver relationen mellan vardagsspråk och skolspråk på olika sätt. För flerspråkiga elever tar det 1-2 år att lära sig vardagsspråket och 6-8 år för att utveckla skolspråket. För många elever gäller det att utveckla dessa båda språk parallellt och det är ett tufft jobb.

Boken tar upp konkreta exempel hur rörelsen mellan vardagsspråk och skolspråk kan se ut i undervisningssammanhang.

Didaktiska tips

I Greppa språket kan du läsa om olika språkutvecklande arbetssätt som processorienterad skrivpedagogik och genrepedagogik, tips på hur man utvecklar flerspråkiga elevers läsförmåga. Här kan du som läsare kan hämta tips och idéer.

Efter att ha läst boken har jag fått med mig en bred bakgrund varför det är så viktigt att vara medveten om och att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga elever i skolans alla ämnen. Boken ger även hel del didaktiska tips och undervisningsmodeller.

 

Fluga eller på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Skolans värld liksom världen utanför förändras och ibland går det fort. Det gäller att hänga med i svängarna och på något sätt förhålla sig till det som händer. I denna förändringsprocess uppstår flugor och i skolans värld kan det innebära en uppsjö av pedagogiska arbetssätt, som kan bli mer eller mindre framgångsrika. En del av dessa metoder och modeller utarbetas av ren välvilja andra på grund av mer kommersiella intressen. Här gäller det att hålla huvudet kallt och inte köpa första bästa metod bara för att den låter bra, utan försöka sätta sig in i vad av allt detta som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att utifrån det våga pröva nya metoder och arbetssätt. Att sätta sig in i den pedagogiska forskningsvärlden är spännande, men kan vara tidskrävande och var ska vi börja? Ett bra stöd för att sätta sig in i aktuell forskning är att läsa de kunskapsöversikter som Skoverket ger ut. Förutom intressant läsning så finns där flera tips på litteratur om du vill fördjupa dig i något. Här vill jag rekommendera de två översikterna ”Forskning för klassrummet” från 2013 och ”Greppa språket” från 2012. Båda översikterna finns som pdf-filer på Skolverkets hemsida:

Forskning för klassrummet

Greppa språket

I översikten ”Forskning för klassrummet” kan du läsa om forskning kring lärarledd undervisning, det kollegiala lärandet, formativ bedömning, inkluderande arbetssätt, pedagogiskt ledarskap och hur huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I ”Greppa språket” finns fler konkreta exempel där du som pedagog får flera bra tips på metoder och arbetssätt som gynnar framförallt flerspråkiga elever, men även alla andra elever. Utgångspunkten i översikten är att lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen och speciellt för flerspråkiga elevers utveckling. De faktorer som forskare lyfter fram som gynnande känner vi igen från det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, där det gäller att vi lärare har fokus på läsning och skrivning, betonar muntlig framställning och visualiseringar samt ger eleverna krävande uppgifter med mycket stöttning. I detta arbete är det avgörande att läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne, men läraren måste också undervisa om språket i ämnet och olika lärandestrategier som behövs för att ta till sig språk och kunskaper tillsammans med olika typer av formativ bedömning. I boken får du flera tips och tankar kring förhållningssätt och hur du kan undervisa.

Så om du vill bli bättre på att avgöra vad som är flugor eller inte och se till att du använder metoder och modeller på ett konstruktivt sätt så att det gynnar allt fler elevers kunskapsutveckling, så är dessa båda översikter en bra början.

Väl mött!

Johanna

NE - en bortglömd resurs?

Nationalencyklopedin - som startade på 1980-talet när uppdraget från "statsmakten" kom att Sverige behöver ett nationellt uppslagsverk, började med att ge ut fakta och information i 20 traditionellt tunga bokband i alfabetisk ordning. Då var det den enda källan om man ville ta reda på något. Idag har de flesta av dessa "böcker" försvunnit och finns kanske bara kvar som referens-exemplar eller av nostalgiska skäl hemma hos någon...

MEN idag finns Nationalencyklopedin i digital form och jag vill gärna tipsa (och påminna) er alla om några av de fantastiska resurser som finns på webb-sidan www.ne.se. När Malmö stad också abonnerar på tjänsten så att alla pedagoger och elever kan ta del av allt den erbjuder, både i skolan och hemma (om man skapar ett konto i skolan), är det ju synd att inte utnyttja allt den kan erbjuda.
NE är den första källan - alltid, enligt mig.

Uppslagsorden och artiklarna skrivna av utvalda experter är fortfarande centrala. Det finns både en lång och en enkel artikel till varje ord. Ordböckerna är också mycket informativa och användbara.

Men det jag främst vill slå ett slag för är Play och det som döljer sig under fliken Mer

I Play hittar man Utbildningsradions (UR) publika utbud, men också filmer som UR inte har kvar av tidsskäl publikt. Det fina är också att man kan filtrera sina resultat utifrån t ex ålder.

Under fliken Mer finns t ex fakta från World Bank om alla länder. Man kan också hitta mycket annan information om världsförhållanden genom statistik, kartor mm.

Under E-språk  hittar du aktuella artiklar på de vanligaste skolspråken med tillhörande ljudfil. Ett fantastiskt sätt att låta eleverna träna på läs- och hörförståelse. De finns naturligtvis i olika svårighetsgrader.

 Jag skulle också vilja tipsa er om de Temapaket som finns upplagda. Där finns animationer, illustrationer och inte minst många tips på konkreta övningar att använda med eleverna i undervisningen. Det finns ett 80-tal temapaket som alla utformats av pedagoger. Naturligtvis är alla övningar kopplade till läroplanen och det finns en lärarhandledning till varje paket.

Jag hoppas att ni alla tar chansen att klicka er runt och upptäcka den resurs som NE kan vara både för er pedagoger, men också för eleverna i deras lärande.
Jag är naturligtvis tillgänglig för genomgångar och handledning i info-sök kopplat till det ni arbetar med och NE är då en resurs/källa jag brukar visa eleverna.

Att stötta elevers språk-, skriv- och läsutveckling

På studiedagen fick vi alla en genomgång av de tjänster som Inläsningstjänst erbjuder oss. Jag hoppas att ni har provat dessa verktyg i er undervisning och att eleverna har fått tillgång till sina konton. Är det någon som känner sig osäker och skulle vilja ha en presentation i sin mentorsgrupp så går det jättebra att kontakta mig.

I fredags var jag på Kristianstad Högskola och lyssnade på Johanna Kristensson som arbetar som logoped i Halmstad kommun. Hon driver bloggen Logopeden i skolan och arbetar på så vis för att vi i skolan ska kunna hålla oss uppdaterade i den ständiga ström av nya lärverktyg som finns tillgängliga på marknaden. Jag rekommenderar verkligen ett besök på denna blogg!

Glad påsk!
Maria

Så var det min vecka att skriva på bloggen. Det ska bli kul! 

Idag ska jag skriva och förklara lite av hur jag ser på Skolverket skrift som heter ”Kunskapsbedömning i skolan”. Finns även på PDF fil. Den tar upp lite av vårt uppdrag och hur vi kan i grupper eller i arbetslaget kan diskutera det didaktiska. Att hitta ett gemensamt arbetssätt och förhållningsätt till lärande i klassrummet borde vara en av de punkter som borde ligga högt upp på listan. Här går man igenom inte bara formativ och summativ. Man tittar även på vad öppna frågor gör med eleverna och utbildningen eller vad som händer när vi ligger nära vardagshändelser. Det mesta har vi hört innan men när de kommer in på olika sätt att återkoppla till eleven blir det intressant hur viktigt det är att koll på vad det är jag ger återkoppling på. Om jag vill efter provet eller det eleven producerat vara inriktad på att samtala om uppgiftnivå, processnivå, metakognitiv eller personlig nivå. Här fick jag stanna upp och ta en funderare. Hur gör jag och är jag medveten om vilken effekt jag får när jag vet hur jag återkopplar och diskuterar när jag istället kan välja att samtala på personlig nivå än uppgiftnivå.

Fortsättningen i texten tar man upp vad kamratbedömning kan göra för skillnad för eleven när vi låter elever bedöma varandra och vilken effekt det får när jag gör på olika sätt. Här kan det bli en skillnad om jag tar fram exempel från vad eleven gjort på olika sätt eller då jag tar fram exempel på andra nivåer t ex som när vissa elever inte satt begreppen. Är det momenten eller begreppen som jag vill att eleverna ska diskutera och vilka konsekvenser får det för det metakognitiva tänkande.

 I slutet finns en rad olika bra frågor vi kan diskutera i arbetslaget för att få syn på hur vi tänker i dessa frågor och om vi med gemensamma krafter kan utvecklas i skolan. Det är inte många sidor och text men jag tror att frågorna i slutet skulle öppna nya dörrar i vårt tänkande på skolan. Med andra ord en nyttig läsning som jag hoppas att vi kan ta till oss på skolan och använd som ett sätt att lyfta vår syn på hur vi arbetar i skolan. 

Skolverket "kunskapsbedömning i skolan"

Idag samtalade vi (jag och Marie) om hur vi ska kunna gå vidare och vilka problem som kan vi kan stöta på i

klassrummet när vi jobbar med eleverna i matematiken. Vi prata om vad vi bör tänka på i detta arbete och hur vi kan få andra med oss i vårt tänkande. Vi bestämde att vi från och med vecka 9 (efter lovet) ska vi igång och tillsammans ska vi vara med i våra klassrum och titta på hur vi får även de barn som inte hänger med att förstå och bli sysselsatta. Det handlar om att få eleverna att förstå att de ska visa vad de kan och att de ska jobba som matematiker där de undersöker och tar reda på vad det är de ska lära.

Vi ska titta lite närmare på vad som händer i klassrummet och vad som sker  i mötet med material och i samtal med andra i en social kontext. Detta ska vi försöka få så många som möjligt att hänga med på av lärarna. Vi kommer att gå ut och förklara hur vi tänker (vecka 9) så att andra kan förstå vad det är vi gör och hur vi tänker.

I den planering som vi sätter upp ska vi kunna svara på "VARFÖR" vi gör det vi gör och "VAD" det är vi ska se hända i klassrummet. Vi kommer att ha som syfte att få eleverna sysselsatta och undersökande i den form som många nämner som "fyrsättsbladet". Där det startar med en händelse som man samtalar om och ritar upp som blir avbilder av vad de gör och sysselsätter sig med för att slutligen förstå språket i matematiken (5 x 5 = 25) matematiska symboler. Vi kommer att titta på hur både det svenska språket och det matematiska språket kan mötas och förenas i förståelse för att få en förståelse, begrepp och logisk tänkande så att eleverna förstår vad matematik handlar om.

Vi tänker oss ett litet möte onsdagen den 25 februari 15.00 - 15.30 där alla f-3 får vara med och från start bidra med att lyfta matematiken på skolan. Alla ska få gå ut och prova något man vill förbättra för att nästa gång diskutera hur det gått. Vi ställer upp med inspiration och material. Vi delar med oss av våra erfarenheter och vad vi kan. Vi vågar vara öppna för att berätta det vi inte kan men vill bli bättre på.  

Förstelärare och vårens arbete

Det är en del nya medarbetare på skolan och vi vill uppmärksamma er på att denna blogg är ett forum för information och inspiration. Så gå gärna in och följ den eller gör ett eget inlägg!

Denna termin fortsätter språkarbetet i arbetslagen. Arbetslagen kommer vid ett av tillfällena att få besök av Linda Asplund från Pedagogisk Inspiration. Den 28 april på språktiden kommer pedagoger från Kroksbäcksskolan att föreläsa för oss om sitt arbete med genrepedagogik. Det kommer även bli en workshop kring språkutvecklande arbetssätt på en av studiedagarna. Vi hoppas kunna avsluta terminen med ett Teachmeet här på skolan, där alla får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter från detta årets arbete med språkutveckling. Om du vill ha råd och stöd i ditt språkutvecklande arbete, så är du alltid välkommen att boka tid eller stämma av med någon av oss.

Vi i förstelärargruppen har också fått i uppdrag att tillsammans med arbetslagen arbeta fram en mall och en form för kollegiehandledning. Denna mall kommer sedan att användas vid lektionsbesök som en grund för konstruktiva samtal och reflektion.

Om ni är nyfikna och vill ha mer information om förstelärarnas uppdrag och arbete finns det mer att läsa på Personalsidan under fliken Förstelärare.

Väl mött!

Johanna och Maria