Boktips om formativ bedömning i praktiken

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Jag har läst boken ”Att följa lärande” – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. En inspirationskälla med många praktiska tips som kan användas i undervisningen. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund-och gymnasieskolan och mest till matematiklärare. Den har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

 

  

På s. 45 skriver Dylan Wiliam ”En lärare behöver professionell utveckling eftersom deras arbete är så svårt, så komplext att det inte räcker med en livstid för att förbättra det.”

”Även de bästa lärare misslyckas. Från dem får man ofta höra att det, hur bra en lektion än gick, alltid går att hitta något som inte gick så bra som de hade tänkt sig, och som de ska göra bättre nästa gång.”

 

 

    

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i matematik för pedagoger i förskoleklass och lärare i åk 1-9

Flera lärare/pedagoger från Augustenborgsskolan har anmält sig till matematiklyftet under HT 2015 – VT 2016.

Matematiklyftet för pedagoger i förskoleklass

Matematiklyftet i förskoleklassen är Skolverkets satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklassen.

Utbildningens innehåll utgår från ett webbaserat material som finns tillgängligt på Lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande. Innehållet för förskoleklassen följer Lgr11 och har sin utgångspunkt i forskning. Det är organiserat i en så kallad modul. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. För tillfället deltar 18 pedagoger från förskoleklass i Malmö stad i denna utbildning. Den påbörjades hösten 2014 och avslutas i februari 2016.

Matematiklyftet för lärare i åk 1-9

Språk i matematik är en ny modul inom Matematiklyftet och byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik. Den första principen innebär att matematikinnehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till. Den andra är att främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i matematikundervisningen. Den tredje principen handlar om att erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning. 

Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration utbildningsgrupper för lärare åk 1-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt sex träffar á två timmar.

Förutom tid för träffarna behövs en till två timmar inför varje träff för inläsning av text, för att se filmer samt för att reflektera. Lärarna kommer dessutom att få genomföra aktiviteter i sin undervisning.

Med vänlig hälsning/Said

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

Mot en jämställd skola

Hej Kollegor!

 

Här kommer en del länktips kring genus/jämställdhet och likabehandling.

 

Kroppsideal och reklam. Våga vara dig själv!

https://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

https://www.youtube.com/watch?v=17j5QzF3kqE

 

Normen, hur ser man ut för att tillhöra normen?

https://www.youtube.com/watch?v=vf55LVk4ek4

 

Material från RFSU att arbeta med i skolan,

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/

 

Mot en jämställd skola,

http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

 

 

Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet.

 

Jag hjälper mer än gärna till om ni behöver stöttning i dessa frågor.

 

Sandra Svensson Rosenholmsskolan 1C

"Greppa språket" Boktips för språkutvecklande arbetssätt

Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

Nationellt centrum för svenska som andraspråk har tillsammans med en rad forskare och skolverket skrivit boken,med grund för att det finns betydande skillnader i skolresultat mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för elevernas kunskapsutveckling och speciellt elever med svenska som andraspråk.

 

Boken fokuserar på flerspråkiga elever och deras lärandeprocesser. Hur vi som lärare i våra olika ämnen kan ta tillvara på elevernas flerspråkighet och utveckla deras kunskaper från deras individuella nivå.

Boken kan läsas från början till slut men även en bok som man kan hämta tips och idéer vid behov.

Vardagsspråk och skolspråk

Många forskare betonar vikten av att man som ämneslärare är medveten om vad som kännetecknar språket i ens undervisning.

Ulrika Magnusson tar i sin rapport Språk i ämnet upp begreppen vardagsspråk och skolspråk. Där vardagsspråk är det informella språket som talas hemma vid middagsbordet och skolspråket är det språk som eleverna möter i undervisningen. Olika forskare beskriver relationen mellan vardagsspråk och skolspråk på olika sätt. För flerspråkiga elever tar det 1-2 år att lära sig vardagsspråket och 6-8 år för att utveckla skolspråket. För många elever gäller det att utveckla dessa båda språk parallellt och det är ett tufft jobb.

Boken tar upp konkreta exempel hur rörelsen mellan vardagsspråk och skolspråk kan se ut i undervisningssammanhang.

Didaktiska tips

I Greppa språket kan du läsa om olika språkutvecklande arbetssätt som processorienterad skrivpedagogik och genrepedagogik, tips på hur man utvecklar flerspråkiga elevers läsförmåga. Här kan du som läsare kan hämta tips och idéer.

Efter att ha läst boken har jag fått med mig en bred bakgrund varför det är så viktigt att vara medveten om och att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga elever i skolans alla ämnen. Boken ger även hel del didaktiska tips och undervisningsmodeller.

 

Fluga eller på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Skolans värld liksom världen utanför förändras och ibland går det fort. Det gäller att hänga med i svängarna och på något sätt förhålla sig till det som händer. I denna förändringsprocess uppstår flugor och i skolans värld kan det innebära en uppsjö av pedagogiska arbetssätt, som kan bli mer eller mindre framgångsrika. En del av dessa metoder och modeller utarbetas av ren välvilja andra på grund av mer kommersiella intressen. Här gäller det att hålla huvudet kallt och inte köpa första bästa metod bara för att den låter bra, utan försöka sätta sig in i vad av allt detta som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att utifrån det våga pröva nya metoder och arbetssätt. Att sätta sig in i den pedagogiska forskningsvärlden är spännande, men kan vara tidskrävande och var ska vi börja? Ett bra stöd för att sätta sig in i aktuell forskning är att läsa de kunskapsöversikter som Skoverket ger ut. Förutom intressant läsning så finns där flera tips på litteratur om du vill fördjupa dig i något. Här vill jag rekommendera de två översikterna ”Forskning för klassrummet” från 2013 och ”Greppa språket” från 2012. Båda översikterna finns som pdf-filer på Skolverkets hemsida:

Forskning för klassrummet

Greppa språket

I översikten ”Forskning för klassrummet” kan du läsa om forskning kring lärarledd undervisning, det kollegiala lärandet, formativ bedömning, inkluderande arbetssätt, pedagogiskt ledarskap och hur huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I ”Greppa språket” finns fler konkreta exempel där du som pedagog får flera bra tips på metoder och arbetssätt som gynnar framförallt flerspråkiga elever, men även alla andra elever. Utgångspunkten i översikten är att lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen och speciellt för flerspråkiga elevers utveckling. De faktorer som forskare lyfter fram som gynnande känner vi igen från det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, där det gäller att vi lärare har fokus på läsning och skrivning, betonar muntlig framställning och visualiseringar samt ger eleverna krävande uppgifter med mycket stöttning. I detta arbete är det avgörande att läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne, men läraren måste också undervisa om språket i ämnet och olika lärandestrategier som behövs för att ta till sig språk och kunskaper tillsammans med olika typer av formativ bedömning. I boken får du flera tips och tankar kring förhållningssätt och hur du kan undervisa.

Så om du vill bli bättre på att avgöra vad som är flugor eller inte och se till att du använder metoder och modeller på ett konstruktivt sätt så att det gynnar allt fler elevers kunskapsutveckling, så är dessa båda översikter en bra början.

Väl mött!

Johanna

NE - en bortglömd resurs?

Nationalencyklopedin - som startade på 1980-talet när uppdraget från "statsmakten" kom att Sverige behöver ett nationellt uppslagsverk, började med att ge ut fakta och information i 20 traditionellt tunga bokband i alfabetisk ordning. Då var det den enda källan om man ville ta reda på något. Idag har de flesta av dessa "böcker" försvunnit och finns kanske bara kvar som referens-exemplar eller av nostalgiska skäl hemma hos någon...

MEN idag finns Nationalencyklopedin i digital form och jag vill gärna tipsa (och påminna) er alla om några av de fantastiska resurser som finns på webb-sidan www.ne.se. När Malmö stad också abonnerar på tjänsten så att alla pedagoger och elever kan ta del av allt den erbjuder, både i skolan och hemma (om man skapar ett konto i skolan), är det ju synd att inte utnyttja allt den kan erbjuda.
NE är den första källan - alltid, enligt mig.

Uppslagsorden och artiklarna skrivna av utvalda experter är fortfarande centrala. Det finns både en lång och en enkel artikel till varje ord. Ordböckerna är också mycket informativa och användbara.

Men det jag främst vill slå ett slag för är Play och det som döljer sig under fliken Mer

I Play hittar man Utbildningsradions (UR) publika utbud, men också filmer som UR inte har kvar av tidsskäl publikt. Det fina är också att man kan filtrera sina resultat utifrån t ex ålder.

Under fliken Mer finns t ex fakta från World Bank om alla länder. Man kan också hitta mycket annan information om världsförhållanden genom statistik, kartor mm.

Under E-språk  hittar du aktuella artiklar på de vanligaste skolspråken med tillhörande ljudfil. Ett fantastiskt sätt att låta eleverna träna på läs- och hörförståelse. De finns naturligtvis i olika svårighetsgrader.

 Jag skulle också vilja tipsa er om de Temapaket som finns upplagda. Där finns animationer, illustrationer och inte minst många tips på konkreta övningar att använda med eleverna i undervisningen. Det finns ett 80-tal temapaket som alla utformats av pedagoger. Naturligtvis är alla övningar kopplade till läroplanen och det finns en lärarhandledning till varje paket.

Jag hoppas att ni alla tar chansen att klicka er runt och upptäcka den resurs som NE kan vara både för er pedagoger, men också för eleverna i deras lärande.
Jag är naturligtvis tillgänglig för genomgångar och handledning i info-sök kopplat till det ni arbetar med och NE är då en resurs/källa jag brukar visa eleverna.

Att stötta elevers språk-, skriv- och läsutveckling

På studiedagen fick vi alla en genomgång av de tjänster som Inläsningstjänst erbjuder oss. Jag hoppas att ni har provat dessa verktyg i er undervisning och att eleverna har fått tillgång till sina konton. Är det någon som känner sig osäker och skulle vilja ha en presentation i sin mentorsgrupp så går det jättebra att kontakta mig.

I fredags var jag på Kristianstad Högskola och lyssnade på Johanna Kristensson som arbetar som logoped i Halmstad kommun. Hon driver bloggen Logopeden i skolan och arbetar på så vis för att vi i skolan ska kunna hålla oss uppdaterade i den ständiga ström av nya lärverktyg som finns tillgängliga på marknaden. Jag rekommenderar verkligen ett besök på denna blogg!

Glad påsk!
Maria

Så var det min vecka att skriva på bloggen. Det ska bli kul! 

Idag ska jag skriva och förklara lite av hur jag ser på Skolverket skrift som heter ”Kunskapsbedömning i skolan”. Finns även på PDF fil. Den tar upp lite av vårt uppdrag och hur vi kan i grupper eller i arbetslaget kan diskutera det didaktiska. Att hitta ett gemensamt arbetssätt och förhållningsätt till lärande i klassrummet borde vara en av de punkter som borde ligga högt upp på listan. Här går man igenom inte bara formativ och summativ. Man tittar även på vad öppna frågor gör med eleverna och utbildningen eller vad som händer när vi ligger nära vardagshändelser. Det mesta har vi hört innan men när de kommer in på olika sätt att återkoppla till eleven blir det intressant hur viktigt det är att koll på vad det är jag ger återkoppling på. Om jag vill efter provet eller det eleven producerat vara inriktad på att samtala om uppgiftnivå, processnivå, metakognitiv eller personlig nivå. Här fick jag stanna upp och ta en funderare. Hur gör jag och är jag medveten om vilken effekt jag får när jag vet hur jag återkopplar och diskuterar när jag istället kan välja att samtala på personlig nivå än uppgiftnivå.

Fortsättningen i texten tar man upp vad kamratbedömning kan göra för skillnad för eleven när vi låter elever bedöma varandra och vilken effekt det får när jag gör på olika sätt. Här kan det bli en skillnad om jag tar fram exempel från vad eleven gjort på olika sätt eller då jag tar fram exempel på andra nivåer t ex som när vissa elever inte satt begreppen. Är det momenten eller begreppen som jag vill att eleverna ska diskutera och vilka konsekvenser får det för det metakognitiva tänkande.

 I slutet finns en rad olika bra frågor vi kan diskutera i arbetslaget för att få syn på hur vi tänker i dessa frågor och om vi med gemensamma krafter kan utvecklas i skolan. Det är inte många sidor och text men jag tror att frågorna i slutet skulle öppna nya dörrar i vårt tänkande på skolan. Med andra ord en nyttig läsning som jag hoppas att vi kan ta till oss på skolan och använd som ett sätt att lyfta vår syn på hur vi arbetar i skolan. 

Skolverket "kunskapsbedömning i skolan"